Svenska som andraspråk · Gymnasiet 1 · Språklig variation och flerspråkighet · 4.º Período

Språksociologi och dialekter

Undersöka hur språket varierar beroende på ålder, kön, klass och geografi. Fokus på svenska dialekter och sociolekter.

Kort sammanfattning:Språksociologi och dialekter handlar om hur språket varierar beroende på vem vi är och i vilket sammanhang vi befinner oss. I Svenska som andraspråk 1 undersöker vi hur faktorer som ålder, kön, klass och geografi påverkar vårt sätt att tala. Vi lär oss om begrepp som sociolekter, kronolekter och dialekter, samt hur vi anpassar vårt språk genom så kallad kodväxling.

• Skolverket Kursplaner
• Språklig variation i Sverige.
• Skillnader mellan talat och skrivet språk.

Om detta ämne

Språksociologi och dialekter handlar om hur språket varierar beroende på vem vi är och i vilket sammanhang vi befinner oss. I Svenska som andraspråk 1 undersöker vi hur faktorer som ålder, kön, klass och geografi påverkar vårt sätt att tala. Vi lär oss om begrepp som sociolekter, kronolekter och dialekter, samt hur vi anpassar vårt språk genom så kallad kodväxling.

Detta ämne är särskilt intressant för andraspråkselever då det ger en förklaring till varför svenskan låter så olika i olika situationer. Det handlar också om språkets roll som identitetsmarkör och hur attityder till olika sätt att tala påverkar människor. Genom att observera och analysera levande språk i sin omgivning får eleverna en djupare förståelse för det svenska samhällets sociala strukturer.

Nyckelfrågor

1. Varför pratar vi olika beroende på vilka vi umgås med?
2. Vad är en sociolekt?
3. Hur förändras det svenska språket idag?

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att dialekter är 'fel' svenska.

Vad man ska lära ut istället

Alla talar en dialekt eller sociolekt, och det finns inget sätt att tala som är objektivt bättre än något annat. Genom att lyssna på dialekter från hela Sverige lär sig eleverna att variation är en naturlig del av språket.

Vanlig missuppfattning

Att ungdomsspråk bara är slarvigt.

Vad man ska lära ut istället

Ungdomsspråk har egna regler och fyller en viktig social funktion för att skapa grupptillhörighet. Genom att analysera strukturen i slang och ungdomsspråk ser eleverna att det kräver språklig kompetens att använda det rätt.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel

Dialekt-kartan

Eleverna lyssnar på olika ljudklipp med svenska dialekter och försöker placera ut dem på en karta. De diskuterar vilka drag som är typiska för varje dialekt och om de har några fördomar kopplade till dem.

45 min·Smågrupper

Rollspel

Kodväxling i praktiken

Eleverna får spela upp korta scener där de pratar med en kompis, en lärare eller en framtida chef. De ska medvetet ändra sitt språk (ordval, tonfall) och efteråt diskutera varför de gjorde som de gjorde.

40 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla)

Slang och identitet

Eleverna tänker ut tre slangord de använder och förklarar för en kamrat vad de betyder och när de används. De diskuterar sedan i helklass om slang förenar eller utesluter människor.

25 min·Par

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en dialekt och en sociolekt?

En dialekt är kopplad till ett geografiskt område (var man bor), medan en sociolekt är kopplad till en social grupp (t.ex. yrke, utbildning eller klass). Båda påverkar hur vi pratar och hur vi uppfattas av andra.

Varför ändrar vi vårt språk beroende på vem vi pratar med?

Det kallas kodväxling och är ett sätt att anpassa sig till situationen för att bli förstådd eller för att visa tillhörighet. Det är en viktig social färdighet som vi alla använder mer eller mindre medvetet.

Hur påverkas svenskan av andra språk idag?

Svenskan lånar ständigt ord från andra språk, främst engelska men även från de stora invandrarspråken. Detta kallas ibland för 'multietniskt ungdomsspråk' och är ett exempel på hur språket utvecklas i takt med samhället.

Vilken nytta har eleverna av aktiva metoder i språksociologi?

Språksociologi handlar om mänsklig interaktion, vilket gör rollspel och observationer till perfekta verktyg. Genom att praktiskt få testa olika 'roller' och språkliga stilar förstår eleverna snabbare hur språk och makt hänger ihop, vilket är svårare att greppa genom att bara läsa teori.