Svenska som andraspråk · Årskurs 6 · Lässtrategier och skönlitteratur · 2.º Período

Berättande texter och sagor

Analys av uppbyggnaden i berättande texter, sagor och myter från olika kulturer.

Kort sammanfattning:Berättande texter och sagor är en port till både språket och kulturen. I årskurs 6 analyserar vi hur sagor och myter är uppbyggda, ofta med fokus på den klassiska berättarkurvan. Vi jämför även folksagor från olika delar av världen för att hitta universella teman och unika kulturella drag, vilket är särskilt relevant i en flerspråkig klass.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22 SVA Åk 4-6: Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.
• Lgr22 SVA Åk 4-6: Skönlitteratur för barn och unga från olika tider.

Om detta ämne

Berättande texter och sagor är en port till både språket och kulturen. I årskurs 6 analyserar vi hur sagor och myter är uppbyggda, ofta med fokus på den klassiska berättarkurvan. Vi jämför även folksagor från olika delar av världen för att hitta universella teman och unika kulturella drag, vilket är särskilt relevant i en flerspråkig klass.

Eleverna lär sig känna igen typiska drag som 'det var en gång', magiska tal och kampen mellan gott och ont. Genom att dekonstruera dessa texter får eleverna en mall för sitt eget skrivande. Ämnet blir levande när eleverna får dramatisera eller gemensamt bygga upp berättelser.

Nyckelfrågor

1. Vilka typiska drag har en saga?
2. Hur är en berättelse uppbyggd med inledning, handling och avslutning?
3. Hur beskrivs karaktärer och miljöer?

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att sagor bara är för små barn.

Vad man ska lära ut istället

Vi utforskar komplexa myter och folksagor som tar upp svåra mänskliga dilemman. Genom att analysera symbolik ser eleverna att sagor har djupa budskap även för äldre.

Vanlig missuppfattning

Att alla sagor ser likadana ut i alla kulturer.

Vad man ska lära ut istället

Vi jämför likheter men lyfter också fram olikheter i miljöbeskrivningar och moraliska avslut. Att låta eleverna dela sagor från sina modersmål berikar förståelsen.

Idéer för aktivt lärande

Rollspel

Sagans karaktärer

Eleverna får dra ett kort med en klassisk karaktär (t.ex. den listiga räven eller den modiga flickan). De ska sedan agera ut en kort scen där karaktärens typiska drag framgår tydligt.

30 min·Smågrupper

Utforskande cirkel

Sagans struktur

Grupper får en sönderklippt saga och ska pussla ihop den i rätt ordning. De ska sedan identifiera inledning, upptrappning, vändpunkt och avslutning på en gemensam tidslinje.

40 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla)

Moderna myter

Eleverna funderar på om det finns moderna berättelser (filmer eller spel) som följer samma mönster som gamla sagor. De delar sina exempel och diskuterar varför vi fortfarande gillar dessa historier.

20 min·Par

Vanliga frågor

Hur kan jag använda elevernas modersmål i sagotemat?

Låt eleverna berätta en känd saga från sitt hemland. Jämför den med en svensk motsvarighet för att hitta gemensamma mönster och språkliga skillnader.

Vilka är de viktigaste dragen i en berättande text?

En tydlig röd tråd, miljöbeskrivningar, karaktärsutveckling och en konflikt som får sin lösning är de mest centrala delarna att fokusera på i åk 6.

Hur tränar vi på personbeskrivningar på ett roligt sätt?

Låt eleverna skriva 'efterlyst'-affischer för sagofigurer där de måste använda adjektiv och beskriva både utseende och personlighetsdrag noggrant.

Varför är dramatisering bra för att förstå berättelser?

När eleverna kliver in i en roll tvingas de förstå karaktärens drivkrafter och känslor. Det gör att analysen av texten går från att vara en teoretisk övning till en upplevd erfarenhet.