Samhällskunskap · Årskurs 9

Idéer för aktivt lärande

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik

Aktiva metoder fungerar särskilt väl för detta tema eftersom eleverna behöver bearbeta komplexa begrepp som alliansfrihet och säkerhetspolitik genom konkreta upplevelser. Diskussioner och spel gör abstrakta idéer som multilateralism och självständighet gripbara, vilket stärker förståelsen för politiska förändringar över tid.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: SH5.11
• Lgr22: SH5.12

• 30–50 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Formell debatt
• 45 min · Smågrupper

Debattcirkel: Alliansfrihet vs NATO

Dela in klassen i fyra grupper: två för alliansfrihet, två för NATO-medlemskap. Varje grupp förbereder argument baserat på historiska och aktuella exempel, 10 minuter. Grupperna debatterar i cirkel, med rotation av talare. Avsluta med röstning och reflektion.

Förklara grundprinciperna för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Handledningstips

Under debattcirkeln: ge varje elev minst en fråga att besvara för att säkerställa att alla deltar aktivt.

Vad att leta efter

Ställ frågan: 'Om Sverige skulle gå med i NATO, vilka tre konkreta fördelar och tre konkreta nackdelar skulle det innebära för vår nationella säkerhet och självständighet?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan redovisa sina argument för helklassen.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 02

• Rollspel
• 50 min · Smågrupper

Rollspel: FN-säkerhetsråd

Tilldela roller som Sverige, Ryssland, USA och Ukraina i ett möte om en hypotetisk kris. Elever förbereder positioner från faktablad, 15 minuter. Genomför förhandlingar med förslag och kompromisser. Reflektera över Sveriges inflytande i grupp.

Jämför alliansfrihet med medlemskap i militära allianser och bedöm deras konsekvenser.

Handledningstips

För rollspelet: tilldela roller med tydliga uppgifter och begränsad tid för förberedelse för att skapa struktur och engagemang.

Vad att leta efter

Be eleverna skriva ner en global händelse som de anser har haft störst påverkan på Sveriges säkerhetspolitik under de senaste tio åren. De ska kort motivera sitt val med en till två meningar.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Aktivitet 03

• Formell debatt
• 35 min · Par

Nyhetskarta: Globala händelser

Elever samlar nyheter om händelser som påverkar Sverige, som Ukrainakriget eller Baltikumskonflikter. Markera på en världskarta och dra pilar till konsekvenser för svensk politik. Diskutera i par och presentera för klassen.

Analysera hur globala händelser påverkar Sveriges säkerhetspolitik.

Handledningstips

I nyhetskartan: uppmana eleverna att gruppera händelser efter teman som säkerhet, diplomati och allianser för att synliggöra samband.

Vad att leta efter

Visa en karta över Europa och peka ut ett land som är medlem i NATO och ett som inte är det. Fråga sedan eleverna att förklara en skillnad i hur dessa länders säkerhetspolitik kan se ut, baserat på deras alliansstatus.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 04

• Formell debatt
• 30 min · Par

Jämförelsetabell: Politikmodeller

I par skapar elever en tabell som jämför alliansfrihet och allianser vad gäller fördelar, risker och exempel. Fyll i med data från läromedel. Dela och diskutera i helklass för att identifiera mönster.

Förklara grundprinciperna för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Handledningstips

I jämförelsetabellen: använd färgkodning för att markera likheter och skillnader mellan olika politikmodeller.

Vad att leta efter

Ställ frågan: 'Om Sverige skulle gå med i NATO, vilka tre konkreta fördelar och tre konkreta nackdelar skulle det innebära för vår nationella säkerhet och självständighet?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan redovisa sina argument för helklassen.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Beslutsfattande

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Erfaren lärare betonar vikten av att koppla teoretiska begrepp till elevernas egna erfarenheter och aktuella händelser för att skapa mening. Undvik att presentera alliansfrihet och NATO som motpoler utan visa hur de kan samexistera eller förändras över tid. Låt eleverna utforska känslor som oro eller trygghet kopplat till säkerhetspolitik, eftersom det stärker engagemanget och förståelsen för komplexa frågor.

Eleverna visar framgång när de kan förklara skillnaden mellan alliansfrihet och NATO-medlemskap, analysera hur globala händelser påverkar politiken och tillämpa begrepp som neutralitet och kollektivt skydd på verkliga scenarier. De ska också kunna jämföra olika politikmodeller och motivera sina ståndpunkter med konkreta argument.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Under debattcirkeln: Alliansfrihet vs NATO, lyssna efter elever som påstår att Sverige alltid har varit alliansfritt.

  Under debattcirkeln: uppmana eleverna att använda tidslinjen från nyhetskartan för att motivera sitt ställningstagande och påminn dem om att Sverige ansökte om NATO-medlemskap först 2022.

• Under rollspelet: FN-säkerhetsråd, kan eleverna uppfatta utrikespolitik och säkerhetspolitik som separata områden.

  Under rollspelet: ge eleverna roller som kombinerar både diplomatiska och säkerhetspolitiska uppgifter, till exempel en ambassadör som också ansvarar för nationell försvarsplanering.

• Under jämförelsetabellen: Politikmodeller, kan eleverna tro att alliansfrihet alltid ger större självständighet än NATO-medlemskap.

  Under jämförelsetabellen: uppmana eleverna att inkludera en kolumn i tabellen för 'konsekvenser för beslutsfattande' och diskutera hur kollektiva beslut kan påverka nationell autonomi.

---

Metoder som används i denna översikt

• Formell debatt
• Rollspel