Psykologi · Gymnasiet 2 · Personlighetspsykologi · Vårterminen

Personlighetsbedömning: Metoder och kritik

Granska olika metoder för att mäta personlighet, från självskattningsformulär till projektiva test. Vi diskuterar även frågor om validitet, reliabilitet och etisk användning.

Kort sammanfattning:Hur kan vi mäta något så komplext som en personlighet? Detta avsnitt dyker ner i psykologins verktygslåda och utforskar metoderna som försöker fånga vem vi är, samt ställer kritiska frågor om deras träffsäkerhet.

• Skolverket Kursplaner
• Skolverket, Ämnesplan Psykologi, Psykologi 2a: Teorier om personlighetens struktur, dynamik och utveckling.

Om detta ämne

Detta ämnesområde är centralt inom kursen Psykologi 2a och bygger vidare på elevernas grundläggande kunskaper om personlighetsteorier. Enligt det centrala innehållet i Gy2011/Gy25 ska undervisningen behandla 'personlighetspsykologi och hur personligheten utvecklas och formas' samt 'psykologins användningsområden'. Att förstå och kritiskt granska metoder för personlighetsbedömning är avgörande för att eleverna ska kunna utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till psykologisk kunskap och dess tillämpning i samhället. Genom att utforska allt från strukturerade självskattningsformulär som bygger på trait-teori, till de mer omdebatterade projektiva testen med rötter i psykodynamisk teori, får eleverna en djupare insikt i psykologins komplexitet och historiska utveckling.

Fokus ligger på att utrusta eleverna med verktyg för kritisk granskning. Begreppen validitet (mäter testet det som det avser att mäta?) och reliabilitet (är mätningen tillförlitlig och konsekvent?) är fundamentala för att kunna bedöma ett tests vetenskapliga värde. Diskussionen om etik är särskilt relevant i en svensk kontext, där användningen av personlighetstester vid exempelvis rekrytering är vanligt förekommande men också reglerad. Genom att analysera verkliga exempel, som anställningsprocesser eller kliniska utredningar, kan eleverna koppla teoretisk kunskap till praktiska och etiska dilemman som de kan möta i framtiden, både i arbetslivet och som samhällsmedborgare.

Nyckelfrågor

1. Jämför för- och nackdelar med självskattningsformulär jämfört med projektiva test.
2. Förklara begreppen validitet och reliabilitet i samband med personlighetstester.
3. Värdera den etiska användningen av personlighetstester i exempelvis rekryteringsprocesser.

Lärandemål

• Redogöra för grundläggande principer bakom objektiv (självskattning) och projektiv personlighetsbedömning.
• Analysera och jämföra styrkor och svagheter hos olika typer av personlighetstester.
• Tillämpa begreppen validitet och reliabilitet för att kritiskt granska ett personlighetstest.
• Värdera etiska dilemman kopplade till användningen av personlighetstester i samhället, exempelvis inom arbetslivet.

Nyckelbegrepp

Personlighet	De relativt stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som kännetecknar en individ.
Självskattningsformulär	Ett test där individen själv besvarar frågor om sina egna egenskaper, tankar och beteenden, ofta via en gradskala.
Projektivt test	Ett test som använder tvetydigt material (t.ex. bilder) där tanken är att individen projicerar sina omedvetna tankar och känslor i sina tolkningar.
Validitet	Graden av överensstämmelse mellan ett testresultat och det som testet avser att mäta. Mäter testet verkligen det det ska mäta?
Reliabilitet	Ett tests tillförlitlighet och stabilitet. Ett test med hög reliabilitet ger samma eller mycket liknande resultat vid upprepade mätningar.
Standardisering	Processen att administrera och poängsätta ett test på ett konsekvent och enhetligt sätt för alla testpersoner.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Personlighetstest avslöjar en persons 'sanna jag' och är helt objektiva.

Vad man ska lära ut istället

Personlighetstest är verktyg som ger en ögonblicksbild baserad på självrapportering eller tolkning. Resultaten påverkas av dagsform, kontext, ärlighet och social önskvärdhet, och de är aldrig 100% exakta.

Vanlig missuppfattning

Projektiva test som Rorschach är en sorts tankeläsning som fortfarande används flitigt och är vetenskapligt bevisade.

Vad man ska lära ut istället

Många projektiva tests vetenskapliga validitet och reliabilitet är starkt ifrågasatt inom modern psykologi. Även om de har historisk betydelse är deras användning idag begränsad och ofta kompletterad med andra, mer tillförlitliga metoder.

Vanlig missuppfattning

Om ett test är populärt, som Myers-Briggs (MBTI), måste det vara bra och vetenskapligt.

Vad man ska lära ut istället

Popularitet är inte ett mått på vetenskaplig kvalitet. MBTI kritiseras ofta för låg reliabilitet (man får olika resultat vid olika tillfällen) och validitet (det förutsäger inte framgång i arbetslivet väl), trots att det är omtyckt för sina lättförståeliga kategorier.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning

Testa ett test

Eleverna får prova en förenklad, icke-diagnostisk version av ett personlighetstest online (t.ex. baserat på femfaktormodellen). Därefter diskuterar de i par eller smågrupper sina upplevelser, resultatens träffsäkerhet och testets upplevda begränsningar.

30 min·Par

Formell debatt

Etik i rekrytering

Klassen delas in i två grupper som förbereder argument för och emot användningen av personlighetstester i rekryteringsprocesser. En strukturerad debatt genomförs där eleverna får öva på att argumentera och bemöta motargument.

45 min·Hela klassen

Stationsundervisning

Fallet med de tvetydiga bilderna

Grupperna får se några tvetydiga bilder (ej riktiga Rorschach-bilder) och ombeds tolka vad de ser. Diskussionen fokuserar på hur olika tolkningar uppstår och varför det är svårt att objektivt bedöma svaren, vilket illustrerar problematiken med projektiva test.

25 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Användning av personlighetstester vid rekrytering och urval för att matcha kandidater med en viss arbetskultur eller roll.
• Klinisk diagnostik där tester kan vara en del i att förstå en individs psykiska hälsa och personlighetsstruktur.
• Karriärvägledning där tester kan hjälpa individer att identifiera yrken som passar deras personlighet och intressen.
• Rättspsykologiska utredningar för att bedöma en persons psykiska tillstånd och tillräknelighet.
• Parterapi och relationsrådgivning för att öka förståelsen för varandras personligheter och kommunikationsstilar.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Exit ticket: Be eleverna skriva ner ett argument för och ett emot användningen av personlighetstester på en post-it-lapp innan de lämnar klassrummet.

Snabbkontroll

En skriftlig analys av ett fiktivt fall där en arbetsgivare använder ett kontroversiellt personlighetstest. Eleverna ska använda begreppen validitet, reliabilitet och etik i sin analys.

Snabbkontroll

Eleverna fyller i en checklista där de skattar sin egen förmåga att förklara centrala begrepp och jämföra olika testmetoder.

Vanliga frågor

Kan man 'fuska' på ett personlighetstest?

Ja, särskilt på självskattningsformulär kan man medvetet eller omedvetet svara på ett sätt som man tror är mer önskvärt, till exempel för att få ett jobb. Vissa mer avancerade test har inbyggda skalor för att försöka upptäcka sådana svarsmönster.

Varför måste man jämföra resultat med en normgrupp?

Ett testresultat i sig självt säger inte så mycket. Genom att jämföra en individs poäng med en stor, representativ grupp (normgruppen) kan man se hur personens svar förhåller sig till genomsnittet, vilket ger resultatet en meningsfull kontext.

Vilket är det 'bästa' personlighetstestet?

Det finns inget enskilt 'bästa' test, det beror helt på syftet. För forskning föredras ofta test baserade på femfaktormodellen på grund av deras höga validitet och reliabilitet. I kliniska sammanhang används ofta en kombination av olika metoder, inklusive intervjuer och observationer.