Aktivitet 01
Förhandla fram unionen
Eleverna delas in i grupper som representerar Sverige, Danmark och Norge. Deras uppgift är att förhandla fram villkoren för Kalmarunionen utifrån sina respektive rikens intressen.
Identifiera de viktigaste orsakerna till att Kalmarunionen bildades.
HandledningstipsGe varje grupp hemliga instruktioner med specifika krav för att skapa en mer dynamisk förhandling.
Vad att leta efterLåt eleverna skriva en 'exit ticket' där de med egna ord förklarar den viktigaste orsaken till att unionen bildades och den viktigaste orsaken till att den sprack.
AnalyseraUtvärderaSjälvregleringBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion→· · ·
Aktivitet 02
Propagandakriget
I par skapar eleverna en propagandabild eller ett kort tal från antingen en unionsförespråkares (t.ex. drottning Margareta) eller en unionsmotståndares (t.ex. Engelbrekt Engelbrektsson) perspektiv.
Analysera fördelar och nackdelar med unionen för de olika nordiska rikena.
HandledningstipsUppmuntra användningen av tidstypiska argument och symboler för att öka den historiska inlevelsen.
Vad att leta efterSkriv en analyserande text där eleven resonerar kring fördelar och nackdelar med unionen från två olika perspektiv, till exempel en dansk köpman och en svensk bergsman.
AnalyseraUtvärderaSjälvregleringBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion→· · ·
Aktivitet 03
Tidslinje över unionens uppgång och fall
Eleverna skapar en interaktiv digital tidslinje med de viktigaste händelserna under Kalmarunionens tid, från bildandet 1397 till upplösningen 1523. De inkluderar personer, konflikter och avgörande beslut.
Förklara varför Kalmarunionen så småningom upplöstes.
HandledningstipsLåt eleverna länka till korta källtexter eller bilder för varje punkt på tidslinjen.
Vad att leta efterEleverna fyller i en matris där de skattar sin förmåga att förklara nyckelbegrepp och redogöra för orsak-verkan-samband relaterade till unionen.
AnalyseraUtvärderaSjälvregleringBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion→Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt
Inled med att visa en karta över Hansans handelsvälde för att visualisera det yttre hotet. Använd sedan en tidslinje för att placera centrala personer som Margareta, Erik av Pommern och Kristian II. Koppla händelser som Engelbrektsupproret och Stockholms blodbad till specifika orsaker och konsekvenser för att bygga en tydlig narrativ struktur.
När vi är klara kommer ni kunna förklara varför de nordiska länderna gick samman och analysera de konflikter som till slut slet isär dem.
Se upp för dessa missuppfattningar
Kalmarunionen var ett enda land, som dagens Sverige.
Unionen var en personalunion. Det innebar att länderna delade monark men behöll sina egna lagar, riksråd och administration. De var fortfarande separata riken i en allians.
Alla i Norden ville ha unionen eftersom det skapade fred.
Unionen var främst ett projekt drivet av adeln och kungamakten för att motverka Hansans makt. Särskilt i Sverige fanns ett starkt motstånd från både adel och bönder, vilket ledde till flera blodiga uppror.
Unionen upplöstes direkt efter Stockholms blodbad.
Stockholms blodbad 1520 var den tändande gnistan som startade Gustav Vasas uppror, men unionen hade varit instabil med konflikter under hela sin existens. Upplösningen var en process som pågått länge och blodbadet var den händelse som slutgiltigt beseglade dess öde.
Metoder som används i denna översikt