Historia · Årskurs 7 · Människans tidiga historia och de första städerna · Hösttermin

Vikingarnas ursprung och samhälle

Eleverna utforskar vikingatidens början, ättesamhället och den sociala strukturen i Norden.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1
• Lgr22:HI2

Om detta ämne

Vikingatiden är en brytningstid där Norden knyts närmare resten av Europa genom handel, plundring och bosättning. I årskurs 7 undersöker vi drivkrafterna bakom de långa resorna – från sökandet efter silver och jordbruksmark till äventyrslust och handel. Vi studerar vikingarnas avancerade skeppsbyggnadsteknik som gjorde det möjligt att navigera både på öppet hav och längs grunda floder.

Enligt Lgr22 ska eleverna lära sig att använda historiska källor för att granska olika bilder av historien. Vi utmanar den traditionella bilden av vikingen som enbart en våldsam krigare genom att lyfta fram deras roll som skickliga handelsmän och hantverkare. Genom att analysera arkeologiska fynd från Birka och utländska krönikor får eleverna träna sin källkritiska förmåga. Ämnet blir särskilt engagerande när eleverna får planera egna expeditioner och väga risker mot vinster i en simulerad historisk miljö.

Nyckelfrågor

1. Analysera de geografiska och ekonomiska förutsättningarna som formade vikingatidens samhälle.
2. Förklara hur ättesamhället fungerade och dess betydelse för individen.
3. Jämför kvinnors status i det vikingatida samhället med andra samtida kulturer.

Lärandemål

• Förklara de geografiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkade vikingarnas bosättningar och handelsrutter.
• Analysera hur ättesamhällets struktur, med dess fokus på släktband och lojalitet, påverkade individens liv och sociala ställning.
• Jämföra kvinnors rättigheter och roller i det vikingatida samhället med samtida samhällen i Europa.
• Identifiera centrala handelsplatser och varor som var betydelsefulla för vikingarnas ekonomi.
• Beskriva hur sociala hierarkier och maktstrukturer gestaltades i det vikingatida samhället.

Innan du börjar

Människans tidiga historia: Stenåldern och bronsåldern

Varför: Eleverna behöver grundläggande kunskaper om hur samhällen utvecklats från jägar-samlar-kulturer till mer organiserade jordbrukssamhällen för att förstå övergången till vikingatiden.

Grundläggande begrepp inom samhällskunskap: Familj och gemenskap

Varför: För att förstå ättesamhället är det viktigt att eleverna har en grundläggande förståelse för begrepp som familj, släkt och gemenskap.

Nyckelbegrepp

Ätte	En grupp människor som härstammade från en gemensam anfader. Ätten utgjorde en grundläggande social och politisk enhet i det vikingatida samhället.
Härad	En äldre administrativ indelning av ett landskap, ofta kopplad till militära och rättsliga funktioner. Flera ätter kunde tillhöra samma härad.
Ting	Ett folk- eller lagting där fria män samlades för att fatta beslut, döma i tvister och stifta lagar. Tinget var centralt för det lokala styret.
Husbonde/Husfru	Beteckningar för den manliga respektive kvinnliga ledaren i ett hushåll. Husbonden hade ofta det yttersta ansvaret för gårdens drift och familjens välfärd.
Träl	En person som saknade frihet och ägdes av en annan. Trälar utförde ofta tungt arbete och hade inga rättigheter i samhället.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att vikingarna hade horn på sina hjälmar.

Vad man ska lära ut istället

Det finns inga arkeologiska fynd av hornhjälmar; det är en myt skapad under 1800-talets nationalromantik. Genom att titta på faktiska fynd som Gjermundbu-hjälmen kan eleverna korrigera denna bild.

Vanlig missuppfattning

Att alla i Norden var vikingar.

Vad man ska lära ut istället

De flesta var bönder som aldrig lämnade sin gård. 'Viking' var något man 'for i', alltså en sysselsättning snarare än en folkgrupp. Aktiva diskussioner om begrepp hjälper till att tydliggöra detta.

Idéer för aktivt lärande

Simuleringsövning: Expedition Österled eller Västerled?

Eleverna delas in i skeppslag. De får välja rutt baserat på rykten om rikedomar och måste fatta beslut under resans gång (stormar, handel, konflikter). De använder historiska kartor för att navigera och dokumentera sina fynd.

50 min·Smågrupper

Källkritisk undersökning: Vikingen i källorna

Eleverna jämför två källor: en arabisk resenärs beskrivning av vikingar som smutsiga men ståtliga, och en engelsk munks beskrivning av dem som djävulska plundrare. De diskuterar varför bilderna skiljer sig åt.

40 min·Par

Gallergång: Vikingatida föremål

Bilder på föremål som hittats i vikingagravar (t.ex. arabiska mynt, irländska spännen, sidentyger) visas. Eleverna ska lista ut vad föremålen berättar om vikingarnas räckvidd och kontakter med omvärlden.

30 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Arkeologer och historiker vid exempelvis Historiska museet i Stockholm arbetar med att tolka fynd från vikingatida boplatser som Birka och Gamla Uppsala för att förstå hur samhället var organiserat.
• Forskare inom genetik studerar DNA från vikingatida gravar för att kartlägga befolkningsrörelser och släktskap, vilket ger nya insikter i vikingarnas ursprung och samhällsstruktur.
• Författare och filmskapare hämtar inspiration från vikingatiden för att skapa berättelser och filmer, vilket formar den moderna bilden av vikingarna och deras samhälle.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om ni levde under vikingatiden, vilken roll i samhället tror ni att ni skulle ha haft och varför? Motivera ert svar med koppling till ättesamhället och sociala strukturer.' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina resonemang till klassen.

Snabbkontroll

Ge eleverna en enkel karta över Norden under vikingatiden. Be dem identifiera och markera 2-3 viktiga handelsplatser och 1-2 geografiska faktorer (t.ex. floder, hav) som kan ha påverkat vikingarnas resor och bosättningar. Samla in kartorna för en snabb överblick.

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner tre saker de lärt sig om vikingarnas samhälle och en fråga de fortfarande har. Fokusera på ättesamhället, handel eller kvinnors ställning.

Vanliga frågor

Varför började vikingarna resa ut just då?

Det fanns flera orsaker: bättre skeppsteknik, brist på bra jordbruksmark i Norden, interna maktstrider och tillgången på rikedomar i Europa som var lätta att plundra efter att det frankiska riket försvagats.

Hur hittade vikingarna rätt på havet utan kompass?

De använde sig av naturen: fåglars flykt, valar, stjärnorna och solens position. Det finns också teorier om att de använde 'solstenar' (kristaller) för att se var solen var även när det var molnigt.

Hur kan aktiva metoder nyansera bilden av vikingatiden?

Genom att låta eleverna arbeta med källkritiska övningar där de möter olika röster från samtiden (offer för plundring vs. handelspartners) tvingas de se bortom stereotyperna. Rollspel om handelsmöten i Birka visar på diplomati och språkutmaningar snarare än bara strid.

Vart reste vikingarna i öst?

De reste längs de ryska floderna ner till Svarta havet och Kaspiska havet. De nådde ända till Konstantinopel (som de kallade Miklagård) och Bagdad, där de bytte pälsar och slavar mot silver och siden.