Hattar och Mössor: De första partierna

Aktivt lärande fungerar särskilt väl för detta tema eftersom de första politiska grupperingarna har tydliga motsättningar som eleverna kan undersöka genom praktiska metoder. Att fysiskt anta roller och diskutera som Hattar eller Mössor gör historiens maktkamper konkreta och minnesvärda för eleverna.

• Årskurs 6
• Från Stormaktstid till Demokrati: Sveriges och Världens Förvandling
• 3 aktiviteter
• 15 min–45 min

Lärandemål

1. Jämför maktfördelningen under Frihetstiden med stormaktstidens envälde.
2. Analysera de största skillnaderna mellan Hattarnas och Mössornas politik.
3. Förklara varför denna period kallas för Frihetstiden med hänvisning till maktförskjutningen.
4. Identifiera hur de fyra stånden representerades och agerade i riksdagen under Frihetstiden.

Simuleringsövning

⏱ 45 min·Hela klassen

Strukturerad debatt: Hattar mot Mössor

Eleverna delas in i två partier. Hattarna argumenterar för krig mot Ryssland och satsning på industri, medan Mössorna förespråkar fred och sparsamhet. De ska försöka övertyga de 'neutrala' i klassen.

Förberedelse & detaljer

Jämför maktfördelningen under Frihetstiden med stormaktstidens envälde.

Handledningstips: Under den strukturerade debatten, se till att eleverna använder konkreta historiska belägg från lektionen när de argumenterar för sina partiers ståndpunkter.

Setup: Flexibel yta för olika gruppstationer

Materials: Rollkort med mål och resurser, Spelvaluta eller marker, Logg för att följa händelseförloppet

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Social Medvetenhet
• Beslutsfattande

Stationsundervisning

⏱ 40 min·Smågrupper

Stationsundervisning: De fyra stånden

Fyra stationer representerar stånden. Vid varje station löser eleverna en uppgift som visar ståndets specifika intressen och hur mycket makt de faktiskt hade i riksdagen.

Förberedelse & detaljer

Analysera de största skillnaderna mellan Hattarnas och Mössornas politik.

Handledningstips: När eleverna arbetar i station rotationen, uppmuntra dem att anteckna frågor de får under respektive stånd för att koppla samman maktstrukturen med sin samtid.

Setup: Bord eller bänkar uppställda som 4–6 tydliga stationer runt om i rummet

Materials: Instruktionskort för varje station, Olika material beroende på stationens syfte, Timer för rotation

• Minnas
• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Självreglering
• Relationsförmåga

EPA (Enskilt-Par-Alla)

⏱ 15 min·Par

EPA (Enskilt-Par-Alla): Vad är frihet?

Eleverna reflekterar över namnet 'Frihetstiden'. Vem gällde friheten för? De diskuterar i par om det var en frihet för alla eller bara för en liten elit.

Förberedelse & detaljer

Förklara varför denna period kallas för just Frihetstiden.

Handledningstips: Under Think-Pair-Share, lyssna efter elever som kopplar diskussionen om frihet till rätten att delta i beslut, inte bara till avsaknaden av krig.

Setup: Vanlig klassrumsmöblering; eleverna vänder sig mot sin granne

Materials: Diskussionsfråga (projicerad eller utdelad), Valfritt: anteckningsblad för paren

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Självkännedom
• Relationsförmåga

Att undervisa detta ämne

Erfarna lärare brukar börja med att tydliggöra att Frihetstidens parlament var långt ifrån vår moderna demokrati, men ändå ett viktigt steg mot den. Undvik att förenkla partiernas ideologier till moderna begrepp som 'krigare' och 'fredstidare'. Använd istället deras konkreta handlingsplaner, som skattepolitik och allianser med utländska makter, för att skapa förståelse.

Vad du kan förvänta dig

När eleverna har arbetat med aktiviteterna kommer de att kunna förklara skillnaderna i politisk inriktning mellan partierna, beskriva fördelningen av makt under Frihetstiden jämfört med stormaktstiden och diskutera varför denna period kallas just Frihetstiden.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Under Strukturerad debatt: Hattar mot Mössor, kan eleverna påstå att Frihetstiden var en demokrati precis som idag.

Vad man ska lära ut istället

Under strukturen, be eleverna att jämföra rösträttsreglerna under Frihetstiden med dagens regler genom att använda en enkel tabell med kolumner för 'vem fick rösta' och 'vem fick inte rösta' under respektive tidsepok.

Vanlig missuppfattning

Under Station Rotation: De fyra stånden, kan eleverna uppfatta Hattarna och Mössorna som moderna partier.

Vad man ska lära ut istället

Under rotationen, uppmärksamma eleverna på att partierna var löst sammansatta grupperingar som ofta förhandlade med utländska makter genom mutor, något som kan illustreras med ett exempel från källmaterialet om franska subventioner.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Efter Strukturerad debatt: Hattar mot Mössor, be eleverna att på ett papper besvara: 1. Vad var den största skillnaden i utrikespolitik mellan Hattarna och Mössorna? 2. Ge ett exempel på hur makten fördelades annorlunda under Frihetstiden jämfört med stormaktstiden.

Diskussionsfråga

Under Think-Pair-Share: Vad är frihet?, ställ frågan: 'Varför tror ni att denna period kallas Frihetstiden?' och be eleverna diskutera i smågrupper om maktförskjutningen från kungen. Samla sedan lärdomarna med klassen och summera nyckelpunkter på tavlan.

Snabbkontroll

Under Station Rotation: De fyra stånden, visa bilder på symboler eller personer kopplade till Hattarna och Mössorna. Be eleverna att identifiera vilket parti de tillhör och beskriva en kortfattad politisk åsikt för respektive parti direkt på sin anteckningsblankett.

Fördjupning & stöd

• Utmana eleverna att undersöka hur dagens partiers utrikespolitik jämförs med Hattarnas och Mössornas: vilka likheter och skillnader finns i synen på allianser och krig?
• Ge elever som kämpar stöd genom att låta dem förbereda sina argument muntligt innan debatten och skriva upp nyckelord på ett papper under station rotationen.
• Fördjupningsuppgift: Låt eleverna skriva en kort text där de analyserar en nutida politisk fråga ur Hattarnas och Mössornas perspektiv, med hjälp av historiska källor som stöd.

Nyckelbegrepp

Frihetstiden	En period i Sveriges historia, 1719–1772, då makten flyttades från kungen till riksdagen och riksrådet.
Maktfördelning	Principen att statens makt delas mellan olika institutioner, som kung, riksdag och råd, för att förhindra maktkoncentration.
Hattarna	Ett av de två första politiska partierna under Frihetstiden, som förespråkade en aktiv utrikespolitik och krig för att återta förlorade områden.
Mössorna	Det andra stora politiska partiet under Frihetstiden, som prioriterade fred, ekonomisk stabilitet och försvar av rikets gränser.
Riksdagen	Sveriges lagstiftande församling, som under Frihetstiden hade stor makt och bestod av representanter för adel, präster, borgare och bönder.