Skip to content
Geografi · Årskurs 6

Idéer för aktivt lärande

Kartans grunder och symboler

Aktivt arbete med kartor ger eleverna konkreta upplevelser av hur tvådimensionella representationer förvränger vår tredimensionella värld. Genom att fysiskt hantera olika projektioner och jämföra dem med en jordglob utvecklas deras rumsliga förståelse på ett sätt som stillbild och text inte kan ge.

Skolverket KursplanerLgr22 Geografi åk 4-6: Kartan och dess uppbyggnadLgr22 Geografi åk 4-6: Geografiska källor och verktyg
20–60 minPar → Hela klassen3 aktiviteter

Aktivitet 01

Stationsundervisning45 min · Smågrupper

Stationsundervisning: Projektionspusslet

Eleverna roterar mellan stationer där de jämför en jordglob med olika kartprojektioner. De mäter avstånd och ytor på Grönland och Afrika för att upptäcka hur former förvrängs när jorden plattas ut.

Analysera hur olika symboler på en karta representerar verkliga objekt.

HandledningstipsUnder 'Projektionspusslet' förbered minst tre olika projektioner på stenografipapper som eleverna kan lägga ovanpå varandra för att se skillnaderna direkt.

Vad att leta efterGe eleverna en liten karta med några olika symboler. Be dem skriva ner vad minst tre av symbolerna betyder, och förklara varför en legend är viktig för att förstå kartan. Samla in som en snabbkontroll.

MinnasFörståTillämpaAnalyseraSjälvregleringRelationsförmåga
Skapa en komplett lektion

Aktivitet 02

Utforskande cirkel60 min · Smågrupper

Utforskande cirkel: Skaljakt i skolan

Grupper får i uppdrag att rita av ett klassrum eller skolgården i tre olika skalor. De måste samarbeta för att räkna ut korrekta proportioner och diskutera vilken skala som är bäst för olika syften.

Jämför hur topografiska kartor skiljer sig från tematiska kartor i sin informationspresentation.

HandledningstipsI 'Skaljakt i skolan' ge eleverna nio metertrådar av olika längd för att snabbt kunna jämföra skala i verkligheten mot skala på kartan.

Vad att leta efterVisa två kartor över samma område, en topografisk och en tematisk (t.ex. en klimatkarta). Ställ frågor som: 'Vilken typ av information får ni från den topografiska kartan som ni inte får från klimatkarta? Och tvärtom? Hur skiljer sig symbolerna och färgerna åt för att visa informationen?'

AnalyseraUtvärderaSkapaSjälvregleringSjälvkännedom
Skapa en komplett lektion

Aktivitet 03

EPA (Enskilt-Par-Alla): Den perfekta kartan

Eleverna funderar först själva på vilken information som är viktigast på en karta för en vandrare kontra en pilot. De delar sina tankar i par och presenterar sedan en gemensam lista på nödvändiga karttecken för klassen.

Förklara varför en legend är avgörande för att förstå en karta.

HandledningstipsVid 'Den perfekta kartan' ställ en elevs fråga vidare till klassen för att synliggöra att det inte finns en rätt karta, bara olika perspektiv.

Vad att leta efterDela ut en karta och be eleverna peka ut och namnge fem specifika karttecken (t.ex. en kyrka, en skog, en järnväg). Kontrollera muntligt eller genom att eleverna skriver siffror på kartan som motsvarar en lista med tecken.

FörståTillämpaAnalyseraSjälvkännedomRelationsförmåga
Skapa en komplett lektion

Mallar

Mallar som passar dessa aktiviteter i Geografi

Använd, redigera, skriv ut eller dela.

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Låt eleverna börja med att arbeta med konkreta föremål, som skolgården, för att sedan överföra detta till kartan. Undvik att börja med teoretiska förklaringar om projektioner – eleverna behöver först erfara problemet innan de kan förstå lösningen. Använd gärna en jordglob vid sidan av alla kartor för att påminna om att kartan är en förenkling.

Eleverna förstår att kartor är valda representationer, inte verkligheten, och kan förklara hur projektioner påverkar storleks- och avståndsbedömningar. De kan dessutom använda kartsymboler korrekt och motivera sina val av karttyp utifrån syfte.


Se upp för dessa missuppfattningar

  • Under 'Projektionspusslet' tror eleverna att norr alltid är 'uppåt' i verkligheten.

    Ge varje grupp en karta där norr är nedåt. Be dem placera ut riktningar och diskutera att norr bara är en överenskommen riktning mot Nordpolen, inte en höjdskillnad.

  • Under 'Skaljakt i skolan' tror eleverna att länder på kartan har sin exakta storlek i förhållande till varandra.

    Jämför elevernas uppskattningar av avstånd med ett måttband på en karta och en jordglob. Visa direkt hur Mercator förvränger ytor jämfört med Peters-projektionen.


Metoder som används i denna översikt