Kartans grunder och symboler

Aktivt arbete med kartor ger eleverna konkreta upplevelser av hur tvådimensionella representationer förvränger vår tredimensionella värld. Genom att fysiskt hantera olika projektioner och jämföra dem med en jordglob utvecklas deras rumsliga förståelse på ett sätt som stillbild och text inte kan ge.

• Årskurs 6
• Vår föränderliga värld: Geografi
• 3 aktiviteter
• 20 min–60 min

Lärandemål

1. Identifiera och klassificera minst fem vanliga karttecken (t.ex. vägar, byggnader, vattendrag) på en topografisk karta.
2. Jämföra informationspresentationen på en topografisk karta med en tematisk karta (t.ex. befolkningskarta) och förklara skillnaderna.
3. Analysera hur specifika symboler och färger på en karta representerar verkliga objekt eller fenomen i landskapet.
4. Förklara funktionen och nödvändigheten av en karta legend för att korrekt tolka kartinformation.

Stationsundervisning

⏱ 45 min·Smågrupper

Stationsundervisning: Projektionspusslet

Eleverna roterar mellan stationer där de jämför en jordglob med olika kartprojektioner. De mäter avstånd och ytor på Grönland och Afrika för att upptäcka hur former förvrängs när jorden plattas ut.

Förberedelse & detaljer

Analysera hur olika symboler på en karta representerar verkliga objekt.

Handledningstips: Under 'Projektionspusslet' förbered minst tre olika projektioner på stenografipapper som eleverna kan lägga ovanpå varandra för att se skillnaderna direkt.

Setup: Bord eller bänkar uppställda som 4–6 tydliga stationer runt om i rummet

Materials: Instruktionskort för varje station, Olika material beroende på stationens syfte, Timer för rotation

• Minnas
• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Självreglering
• Relationsförmåga

Utforskande cirkel

⏱ 60 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Skaljakt i skolan

Grupper får i uppdrag att rita av ett klassrum eller skolgården i tre olika skalor. De måste samarbeta för att räkna ut korrekta proportioner och diskutera vilken skala som är bäst för olika syften.

Förberedelse & detaljer

Jämför hur topografiska kartor skiljer sig från tematiska kartor i sin informationspresentation.

Handledningstips: I 'Skaljakt i skolan' ge eleverna nio metertrådar av olika längd för att snabbt kunna jämföra skala i verkligheten mot skala på kartan.

Setup: Grupper vid bord med tillgång till källmaterial

Materials: Samling med källmaterial, Arbetsblad för undersökningscykeln, Metod för att formulera frågor, Mall för redovisning av resultat

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Självkännedom

EPA (Enskilt-Par-Alla)

⏱ 20 min·Par

EPA (Enskilt-Par-Alla): Den perfekta kartan

Eleverna funderar först själva på vilken information som är viktigast på en karta för en vandrare kontra en pilot. De delar sina tankar i par och presenterar sedan en gemensam lista på nödvändiga karttecken för klassen.

Förberedelse & detaljer

Förklara varför en legend är avgörande för att förstå en karta.

Handledningstips: Vid 'Den perfekta kartan' ställ en elevs fråga vidare till klassen för att synliggöra att det inte finns en rätt karta, bara olika perspektiv.

Setup: Vanlig klassrumsmöblering; eleverna vänder sig mot sin granne

Materials: Diskussionsfråga (projicerad eller utdelad), Valfritt: anteckningsblad för paren

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Självkännedom
• Relationsförmåga

Att undervisa detta ämne

Låt eleverna börja med att arbeta med konkreta föremål, som skolgården, för att sedan överföra detta till kartan. Undvik att börja med teoretiska förklaringar om projektioner – eleverna behöver först erfara problemet innan de kan förstå lösningen. Använd gärna en jordglob vid sidan av alla kartor för att påminna om att kartan är en förenkling.

Vad du kan förvänta dig

Eleverna förstår att kartor är valda representationer, inte verkligheten, och kan förklara hur projektioner påverkar storleks- och avståndsbedömningar. De kan dessutom använda kartsymboler korrekt och motivera sina val av karttyp utifrån syfte.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Under 'Projektionspusslet' tror eleverna att norr alltid är 'uppåt' i verkligheten.

Vad man ska lära ut istället

Ge varje grupp en karta där norr är nedåt. Be dem placera ut riktningar och diskutera att norr bara är en överenskommen riktning mot Nordpolen, inte en höjdskillnad.

Vanlig missuppfattning

Under 'Skaljakt i skolan' tror eleverna att länder på kartan har sin exakta storlek i förhållande till varandra.

Vad man ska lära ut istället

Jämför elevernas uppskattningar av avstånd med ett måttband på en karta och en jordglob. Visa direkt hur Mercator förvränger ytor jämfört med Peters-projektionen.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Efter 'Projektionspusslet' ge eleverna en karta med tre symboler. Be dem skriva vad symbolerna betyder och förklara varför en legend är nödvändig för att förstå kartan. Samla in för att se om de förstår kopplingen mellan symboler och verklighet.

Diskussionsfråga

Under 'Skaljakt i skolan' visa en topografisk och en tematisk karta över samma område. Ställ frågor som 'Hur skiljer sig symbolerna åt för att visa höjd respektive klimat? Vilken karta skulle ni välja för att planera en vandring och varför?'.

Snabbkontroll

Under 'Den perfekta kartan' dela ut en karta med fem olika symboler och be eleverna peka ut och namnge dem. Kontrollera muntligt genom att be dem förklara varför de valde just det alternativet.

Fördjupning & stöd

• Utmana: Be eleverna att skapa en egen karta över klassrummet i en annan skala än 1:50 och jämföra med originalet.
• Scaffolding: Ge elever som har svårt för projektionsbegreppet en färdig mall med två cirklar där de kan fylla i skillnader i avstånd mellan länder.
• Deeper: Låt eleverna undersöka hur navigationen på sjön påverkades av Mercator-projektionen historiskt och diskutera varför det fortfarande används idag.

Nyckelbegrepp

Karttecken	Små bilder eller symboler som används på kartor för att representera olika objekt och fenomen i verkligheten, som vägar, hus eller skog.
Legend	En förklaring som finns på kartan som visar vad de olika symbolerna och färgerna betyder. Utan en legend blir kartan svår att förstå.
Topografisk karta	En karta som visar markens form och höjd, ofta med hjälp av höjdkurvor, samt naturliga och byggda objekt som sjöar, floder och vägar.
Tematisk karta	En karta som fokuserar på att visa ett specifikt tema eller en viss typ av information, till exempel befolkningstäthet, klimat eller vegetation.
Skala	Förhållandet mellan ett avstånd på en karta och motsvarande avstånd i verkligheten. Den talar om hur mycket kartan är förminskad.