Våra naturresurser

Aktivt lärande fungerar särskilt väl för detta tema eftersom eleverna genom konkreta upplevelser kan koppla abstrakta begrepp som naturresurser och hållbarhet till verkliga sammanhang. Att arbeta praktiskt med kartor, diskussioner och undersökningar gör att eleverna kan se sambanden mellan resurserna och samhällets utveckling på ett mer gripbart sätt än genom enbart teoretisk undervisning.

• Årskurs 4
• Upptäcktsresan: Sverige och Norden
• 3 aktiviteter
• 20 min–50 min

Lärandemål

1. Identifiera och klassificera Sveriges viktigaste naturresurser: skog, malm och vattenkraft.
2. Förklara sambandet mellan utvinning av naturresurser och Sveriges ekonomiska utveckling.
3. Jämföra skillnaden mellan förnybara och icke-förnybara naturresurser med svenska exempel.
4. Analysera konsekvenserna för ett lokalsamhälle när en stor arbetsgivare baserad på naturresurser läggs ner.

Utforskande cirkel

⏱ 45 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Gruvsamhällets öde

Eleverna får läsa om en ort som vuxit upp kring en gruva. I grupper ska de diskutera vad som händer med skolan, affären och husen om gruvan stänger, och försöka komma på nya sätt för orten att överleva.

Förberedelse & detaljer

Beskriv vad naturresurser är och ge exempel på resurser som finns i Sverige, som skog, järnmalm och vatten.

Handledningstips: Under aktivitet 1, Gruvsamhällets öde, be eleverna att anteckna frågor som uppstår under undersökningen för att sedan dela dem i helklass och diskutera hur gruvor påverkar samhällen.

Setup: Grupper vid bord med tillgång till källmaterial

Materials: Samling med källmaterial, Arbetsblad för undersökningscykeln, Metod för att formulera frågor, Mall för redovisning av resultat

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Självkännedom

Stationsundervisning

⏱ 50 min·Smågrupper

Stationsundervisning: Resursresan

Tre stationer: 1. Sortera bilder på resurser i förnybart/icke-förnybart. 2. Rita vägen för en järnmalmsbit från Kiruna till en bilfabrik. 3. Experimentera med en enkel turbin för att se hur vatten skapar rörelse.

Förberedelse & detaljer

Förklara skillnaden mellan resurser som tar slut, som olja, och resurser som kan förnyas, som skog.

Handledningstips: Under aktivitet 2, Resursresan, placera stationerna i en cirkel så att eleverna enkelt kan flytta sig mellan dem utan att trängas.

Setup: Bord eller bänkar uppställda som 4–6 tydliga stationer runt om i rummet

Materials: Instruktionskort för varje station, Olika material beroende på stationens syfte, Timer för rotation

• Minnas
• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Självreglering
• Relationsförmåga

EPA (Enskilt-Par-Alla)

⏱ 20 min·Par

EPA (Enskilt-Par-Alla): Vad är mest värdefullt?

Eleverna får välja en av Sveriges tre stora resurser (skog, malm, vatten) och motivera varför just den är viktigast för Sverige. De diskuterar sina val i par och försöker enas om ett gemensamt svar.

Förberedelse & detaljer

Förklara vad som kan hända med en liten ort när den fabrik eller gruva som de flesta bor av stänger ned.

Handledningstips: Under aktivitet 3, Vad är mest värdefullt, ge eleverna konkreta exempel på priser för olika material för att de lättare ska kunna göra jämförelser.

Setup: Vanlig klassrumsmöblering; eleverna vänder sig mot sin granne

Materials: Diskussionsfråga (projicerad eller utdelad), Valfritt: anteckningsblad för paren

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Självkännedom
• Relationsförmåga

Att undervisa detta ämne

Erfarna lärare inleder ofta temat med att visa bilder eller korta filmer av svenska landskap för att skapa nyfikenhet. De undviker att enbart fokusera på fakta om resurserna och istället lyfter fram berättelser om hur människor har levt och arbetat med dessa resurser genom historien. En vanlig fallgrop är att gå för snabbt fram till klimatfrågorna utan att eleverna förstår resursernas grundläggande roll i samhället. Genom att utgå från elevernas egna erfarenheter, till exempel genom att fråga om de har sett skogsavverkning eller kraftverk i sitt närområde, skapas en starkare anknytning till ämnet.

Vad du kan förvänta dig

Eleverna visar framgångsrikt lärande när de kan identifiera var olika naturresurser finns i Sverige, förklara hur de används i samhället och resonera kring deras betydelse för landets ekonomi och miljö. Dessutom förväntas de kunna diskutera resursernas ändlighet och förnybarhet med konkreta exempel från aktiviteterna.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Under aktivitet 1, Gruvsamhällets öde, lyssna efter kommentarer som 'Vi kan alltid gräva upp mer malm'.

Vad man ska lära ut istället

Använd burken med kulor för att illustrera hur malmuttag minskar resursen över tid och diskutera hur detta leder till slitage och behov av återvinning.

Vanlig missuppfattning

Under aktivitet 2, Resursresan, observera om eleverna uttrycker att trä är miljöfarligt eftersom man hugger ner träd.

Vad man ska lära ut istället

Jämför trä med plast eller metall genom att visa en tallrik i trä och en i plast för att diskutera skillnaden i förnybarhet och miljöpåverkan.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Efter aktivitet 2, Resursresan, ge eleverna en lapp där de ska svara på två frågor: 1. Nämn en svensk naturresurs som är förnybar och en som inte är det. 2. Skriv en mening om hur en ort kan påverkas om den enda stora arbetsplatsen, en gruva eller fabrik, stänger.

Diskussionsfråga

Under aktivitet 3, Vad är mest värdefullt, ställ frågan: 'Varför tror ni att Sverige har blivit ett rikt land?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar till klassen. Fokusera på hur naturresurser kan ha spelat en roll i detta.

Snabbkontroll

Efter aktivitet 1, Gruvsamhällets öde, visa bilder på olika naturresurser (skog, malm, vatten, olja). Be eleverna räcka upp handen om de tror att resursen är förnybar eller icke-förnybar. Följ upp med att be några elever förklara sitt val.

Fördjupning & stöd

• Utmana eleverna att undersöka hur en specifik svensk industri, som pappersindustrin, använder skogen som resurs och vilka miljöåtgärder de vidtar för att vara hållbara.
• För elever som har svårt att förstå skillnaden mellan förnybara och icke-förnybara resurser, be dem att sortera bilder av olika material i två högar och sedan motivera varför de placerat dem där.
• Låt eleverna fördjupa sig i hur återvinning av metall eller trä fungerar i praktiken genom att intervjua en lokal återvinningscentral eller besöka deras hemsida för att skriva en kort rapport.

Nyckelbegrepp

Naturresurs	En tillgång som finns i naturen och som människan kan använda för att tillgodose sina behov, till exempel skog, malm eller vatten.
Förnybar resurs	En naturresurs som kan återskapas naturligt i en takt som är jämförbar med eller snabbare än hur den förbrukas, som skog eller vattenkraft.
Icke-förnybar resurs	En naturresurs som bildas mycket långsamt och som därför förbrukas snabbare än den hinner återskapas, som till exempel järnmalm eller olja.
Vattenkraft	Energi som utvinns ur fallande eller strömmande vatten, ofta genom dammar och turbiner i älvar, och som används för att producera elektricitet.
Malm	En bergart som innehåller metaller eller andra värdefulla grundämnen i en koncentration som gör det ekonomiskt lönsamt att utvinna dem, som till exempel järnmalm.