Idéer för aktivt lärande
Vetenskapsteori undersöker vad som gör vetenskaplig kunskap unik och hur den skiljer sig från andra former av tro eller pseudovetenskap. I Filosofi 2 fördjupas detta genom begrepp som induktion, deduktion, falsifikation och paradigmskiften. Eleverna får studera tänkare som Karl Popper och Thomas Kuhn för att förstå hur vetenskapliga revolutioner sker och varför absoluta sanningar inom vetenskapen ofta är provisoriska.
Aktivitet 01
Eleverna får ett antal anonyma påståenden och beskrivningar av metoder (t.ex. astrologi, homeopati, strängteori). De ska använda Poppers demarkationskriterium (falsifierbarhet) för att kategorisera dem och motivera sina beslut för klassen.
Vad skiljer vetenskap från pseudovetenskap?
Aktivitet 02
Klassen delas in i grupper som representerar olika historiska världsbilder (t.ex. geocentrisk vs heliocentrisk). De får 'nya observationer' som inte passar deras modell och ska försöka rädda sin teori med ad hoc-förklaringar tills de tvingas till ett paradigmskifte.
Hur utvecklas vetenskapliga teorier?
Aktivitet 03
Eleverna får fundera på påståendet 'Solen går upp imorgon'. De reflekterar enskilt över hur de vet det, diskuterar i par utifrån Humes kritik av induktion, och delar sedan sina tankar om vetenskapens osäkerhet med hela gruppen.
Är vetenskapen helt objektiv?
Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt
Se upp för dessa missuppfattningar
En vetenskaplig teori är bara en gissning.
I vetenskapliga sammanhang är en teori en väl underbyggd förklaring som stöds av omfattande bevis. Genom att jämföra vardagsspråkets 'teori' med vetenskapens definition kan eleverna förstå teoriernas tyngd och betydelse.
Vetenskapen är helt objektiv och fri från värderingar.
Vetenskapsteorin visar att forskares förväntningar och samhällets strukturer kan påverka vad som undersöks och hur resultat tolkas. Genom att analysera historiska exempel på partisk vetenskap (t.ex. rasbiologi) ser eleverna behovet av kritisk granskning.
Metoder som används i denna översikt
Vad kan vi veta?
En genomgång av kunskapsteoretiska riktningar som rationalism och empirism. Eleverna diskuterar skepticism och gränserna för mänsklig kunskap.
8 methodologies
Logik och argumentation
Träning i att identifiera, analysera och konstruera hållbara argument. Vi undersöker vanliga argumentationsfel och logiska felslut i samhällsdebatten.
8 methodologies