Logik och argumentation är filosofins verktygslåda. I Filosofi 1 lär sig eleverna att identifiera argumentens struktur, bedöma deras hållbarhet och relevans, samt att upptäcka formella och informella felslut. Syftet är att stärka elevernas förmåga till saklig debatt och kritiskt tänkande, vilket är en hörnsten i den svenska läroplanens demokratiska uppdrag.
Skolverket KursplanerSkolverket, Ämnesplan Filosofi 1, Centralt innehåll: Logik och argumentationSkolverket, Ämnesplan Filosofi 1, Ämnets syfte: Kritiskt tänkande
Runt om i klassrummet sitter tidningsartiklar, reklamfilmer och politiska tweets. Eleverna går runt i par och identifierar logiska felslut (t.ex. personangrepp, halmgubbar eller cirkelargument) och markerar dem med förklaringar.
Två elever debatterar ett enkelt ämne. Varje gång en elev presenterar ett argument måste de ange om det är en premiss eller en slutsats. Motståndaren får poäng om de kan visa att argumentet är ohållbart eller irrelevant.
Små grupper får en kontroversiell tes. De ska tillsammans konstruera ett deduktivt giltigt argument för tesen och sedan ett induktivt starkt argument, och förklara skillnaden i säkerhet mellan de två modellerna.
Varför är god argumentation viktig i en demokrati?
Ett argument är bra bara för att slutsatsen är sann.
Ett argument kan ha en sann slutsats men ändå vara logiskt ogiltigt om premisserna inte stöder den. Genom att använda 'tokiga' exempel (t.ex. 'Gräs är grönt, därför är jag bäst på matte') lär sig eleverna att fokusera på den logiska kopplingen.
Att vinna en debatt är samma sak som att ha rätt.
Retorik handlar om att övertyga, logik handlar om sanning och giltighet. Genom att analysera skickliga men logiskt svaga talare lär sig eleverna att skilja på övertalningsförmåga och rationell argumentation.