Filosofi · Gymnasiet 2 · Samhälle, Rättvisa och Makt · 4.º Período

Makt, stat och individ

Utforskande av statens legitimitet, maktens natur och individens fri- och rättigheter. Eleverna diskuterar samhällskontraktet och demokratins grunder.

Kort sammanfattning:Detta område utforskar statens legitimitet och maktens natur. Varför har vissa rätt att bestämma över andra, och varför lyder vi? Vi går igenom teorier om samhällskontraktet hos tänkare som Hobbes, Locke och Rousseau, samt moderna analyser av makt hos exempelvis Foucault. Eleverna får reflektera över balansen mellan statlig ordning och individuell frihet.

• Skolverket Kursplaner
• Skolverket, Ämnesplan Filosofi 1, Centralt innehåll: Samhällsfilosofi
• Skolverket, Ämnesplan Filosofi 1, Ämnets syfte: Samhällsfrågor

Om detta ämne

Detta område utforskar statens legitimitet och maktens natur. Varför har vissa rätt att bestämma över andra, och varför lyder vi? Vi går igenom teorier om samhällskontraktet hos tänkare som Hobbes, Locke och Rousseau, samt moderna analyser av makt hos exempelvis Foucault. Eleverna får reflektera över balansen mellan statlig ordning och individuell frihet.

I en tid av demokratisk tillbakagång i delar av världen är det avgörande att eleverna förstår demokratins filosofiska grunder och maktens olika skepnader. Genom att analysera maktstrukturer i sin egen vardag och i samhället i stort utvecklar de en kritisk medvetenhet. Aktiva lärandemetoder som rollspel och fallstudier gör det möjligt för eleverna att känna på maktens mekanismer och förstå vikten av ansvarsutkrävande.

Nyckelfrågor

1. Varför ska vi lyda staten?
2. Vilka gränser finns för statens makt över individen?
3. Vad är makt och hur utövas den?

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Makt är alltid något negativt och förtryckande.

Vad man ska lära ut istället

Makt är också förmågan att få saker gjorda och att organisera ett fungerande samhälle. Genom att diskutera 'makt till' kontra 'makt över' får eleverna en mer nyanserad bild av begreppet.

Vanlig missuppfattning

Samhällskontraktet är ett riktigt historiskt dokument.

Vad man ska lära ut istället

Det är en filosofisk tankemodell för att förklara varför vi bör ha en stat och vilka rättigheter vi ger upp i utbyte mot trygghet. Aktiva övningar i att 'skriva' egna kontrakt klargör modellens syfte.

Idéer för aktivt lärande

Rollspel

Naturtillståndet

Eleverna delas in i grupper utan regler eller ledare och får en begränsad resurs att fördela. Efteråt diskuterar vi om deras upplevelse liknade Hobbes 'allas krig mot alla' eller Rousseaus mer optimistiska bild, och varför de valde att skapa lagar.

45 min·Smågrupper

Utforskande cirkel

Maktens ansikten

Eleverna får i uppdrag att hitta exempel på olika typer av makt i skolan eller på sociala medier: synlig makt (beslut), osynlig makt (normer) och strukturell makt. De presenterar sina fynd och diskuterar hur makten påverkar deras frihet.

50 min·Smågrupper

Formell debatt

Civil olydnad

En debatt om när det är rätt att bryta mot statens lagar. Ena sidan argumenterar utifrån samhällskontraktet för absolut lydnad, medan den andra sidan använder argument om högre moraliska lagar och individens samvete.

40 min·Hela klassen

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan Hobbes och Lockes syn på människan?

Hobbes såg människan som egoistisk och naturtillståndet som ett kaos, vilket krävde en stark stat (Leviathan). Locke hade en mer positiv syn och menade att vi har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom som staten ska skydda. Denna skillnad är grundläggande för olika synsätt på statens makt.

Hur kan man använda Foucault i undervisningen?

Foucault är utmärkt för att diskutera hur makt utövas genom normer, disciplin och övervakning snarare än bara genom lagar. Att låta eleverna analysera arkitekturen i ett klassrum eller reglerna på sociala medier utifrån hans teorier brukar vara mycket ögonöppnande.

Hur hjälper elevcentrerat lärande eleverna att förstå makt?

Makt är ofta osynlig för dem som har den eller är vana vid den. Genom rollspel där maktförhållanden skiftas eller simuleringar av beslutsprocesser får eleverna en kroppslig och emotionell förståelse för hur makt känns och fungerar, vilket leder till starkare analytisk förmåga.

Varför är statens legitimitet en viktig fråga?

Om vi inte förstår varför en stat har rätt att stifta lagar och kräva skatt, blir demokratin sårbar. Genom att diskutera legitimitet lär sig eleverna att skilja på makt som bygger på våld och makt som bygger på samtycke och rationella grunder.