Bild · Årskurs 6 · Konsthistoria och Bildanalys · Vårtermin

Konstepoker: Impressionism till Modernism

En introduktion till hur konstnärer bröt med traditioner och utforskade nya sätt att se och måla.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:BI:K:3
• Lgr22:BI:K:4

Om detta ämne

Genus och identitet i konsten är ett ämne som utmanar eleverna att se på bilder med nya ögon. Vi undersöker hur män och kvinnor har framställts genom historien och hur dessa bilder har format våra idéer om kön. Detta kopplar direkt till kursplanens mål om att analysera bilder som behandlar frågor om identitet och att förstå hur konstnärer kan utmana eller förstärka normer.

I årskurs 6 är eleverna i en ålder där de börjar reflektera mycket över sin egen identitet. Genom att titta på allt från klassiska porträtt till samtida selfies kan vi diskutera 'blicken' – vem som tittar och vem som blir tittad på. Aktivt lärande, där eleverna får dekonstruera stereotyper och skapa egna normbrytande bilder, ger dem kraftfulla verktyg att uttrycka sig själva och förstå andra.

Nyckelfrågor

1. Hur utmanade impressionisterna den traditionella synen på måleri?
2. Jämför hur olika modernistiska rörelser uttryckte sin tids samhällsförändringar.
3. Analysera hur fotografiets uppkomst påverkade måleriets utveckling.

Lärandemål

• Jämför hur impressionistiska konstnärer använde ljus och färg för att skildra ögonblicket, jämfört med akademiskt måleri.
• Analysera hur kubismen och futurismen gestaltade rörelse och perspektiv för att spegla tidiga 1900-talets samhällsförändringar.
• Identifiera och förklara hur fotografiets intåg påverkade konstnärers val av motiv och tekniker inom modernismen.
• Klassificera verk av konstnärer som Monet, Picasso och Kandinsky utifrån deras respektive konstnärliga rörelse och stil.

Innan du börjar

Grundläggande bildanalys

Varför: Eleverna behöver ha en grundläggande förståelse för bildkomposition, färg och form för att kunna analysera nya konststilar.

Konsthistoria: Renässans till Realism

Varför: För att förstå brytningen med traditionen behöver eleverna känna till de konstnärliga normer som fanns före impressionismen.

Nyckelbegrepp

Impressionism	En konströrelse från sent 1800-tal där konstnärer fokuserade på att fånga ett ögonblicks intryck, särskilt ljusets och färgens effekter, ofta med synliga penseldrag.
Kubism	En tidig modernistisk rörelse som bröt ner objekt i geometriska former och visade flera perspektiv samtidigt, vilket utmanade traditionell representation.
Futurism	En rörelse som hyllade teknologi, fart och modernitet, och försökte skildra rörelse och dynamik i sina verk.
Abstrakt konst	Konst som inte försöker avbilda verkligheten externt, utan använder former, färger och linjer för att skapa en komposition som kan ha en egen verklighet.
Plein air	Att måla utomhus direkt inför motivet, en teknik som var central för impressionisterna för att fånga ljusförhållanden.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att genus bara handlar om tjejer.

Vad man ska lära ut istället

Visa hur även pojkar och män begränsas av stereotyper i konsten och media (t.ex. krav på styrka eller brist på känslouttryck). Genom att analysera bilder av maskulinitet breddas diskussionen för hela klassen.

Vanlig missuppfattning

Att gamla tavlor inte har något med dagens ideal att göra.

Vad man ska lära ut istället

Dra paralleller mellan poser i klassiska målningar och poser i dagens sociala medier (t.ex. Instagram-filter och vinklar). Detta hjälper eleverna att se de långa historiska linjerna i hur vi presenterar oss själva.

Idéer för aktivt lärande

Formell debatt: Vem syns i museet?

Visa statistik på fördelningen mellan manliga och kvinnliga konstnärer på stora museer. Låt eleverna debattera i smågrupper varför det ser ut så och vad det får för konsekvenser för vår bild av historien.

40 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Reklamens roller

Eleverna klipper ut bilder från tidningar eller letar på nätet efter hur män respektive kvinnor framställs i reklam. De sorterar bilderna efter poser, miljöer och uttryck för att hitta mönster.

60 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Mitt identitetsporträtt

Eleverna får fundera på tre saker som definierar dem utöver deras utseende. De diskuterar i par hur de skulle kunna visa dessa saker i ett självporträtt utan att använda traditionella könsmarkörer.

30 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Museer som Nationalmuseum i Stockholm och Göteborgs Konstmuseum har stora samlingar av konst från denna period. Besökare kan jämföra verk och se hur konstnärerna utvecklades.
• Fotografer idag, liksom konstnärer, använder sig av olika tekniker för att fånga verkligheten eller skapa nya uttryck. En pressfotograf måste snabbt fånga ögonblicket, medan en konstfotograf kan experimentera med komposition och ljus på liknande sätt som impressionisterna.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en bild av ett impressionistiskt verk och en bild av ett kubistiskt verk. Be dem skriva en mening om hur ljuset och färgen används i det första verket och en mening om hur formerna bryts ner i det andra verket.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur tror ni att det var för konstnärer att se fotografiet dyka upp? Vilka möjligheter och utmaningar kan det ha skapat för deras eget måleri?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela sina tankar med klassen.

Snabbkontroll

Visa korta klipp eller bilder på verk från olika epoker (t.ex. ett akademiskt porträtt, ett impressionistiskt landskap, ett kubistiskt stilleben). Be eleverna räcka upp handen eller använda digitala verktyg för att identifiera vilken epok verket tillhör och motivera sitt svar med ett nyckelord.

Vanliga frågor

Hur hanterar jag känsliga diskussioner om identitet?

Skapa en trygg miljö genom att fokusera på bilderna och normerna snarare än på enskilda elever. Använd tydliga analysverktyg och fokusera på kursplanens mål om kritisk granskning.

Vad betyder begreppet 'den manliga blicken'?

Det handlar om hur bilder ofta skapas utifrån ett manligt perspektiv, där kvinnor framställs som objekt att titta på snarare än som aktiva individer. Det är ett användbart begrepp för att analysera maktbalansen i en bild.

Varför ska vi prata om genus i bildämnet?

Bilder är en av de starkaste källorna till hur vi skapar vår identitet. Genom att förstå hur genus konstrueras visuellt kan eleverna bli mer fria i sitt eget skapande och mer kritiska till de budskap de möter.

Hur kan studentcentrerat lärande fördjupa förståelsen för identitet i konsten?

När eleverna får arbeta undersökande med att jämföra bilder och diskutera sina egna upplevelser av normer, blir ämnet personligt och relevant. Genom att själva få skapa bilder som utmanar stereotyper går de från att vara passiva mottagare till aktiva medskapare.