Bild · Årskurs 1 · Bygga och forma · Vårtermin

Lera och form: Grundläggande tekniker

Grundläggande tekniker för att forma lera till figurer och föremål, med fokus på handbyggnadstekniker.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:BI7-9:K1
• Lgr22:BI7-9:K2

Om detta ämne

Att arbeta med lera ger eleverna en unik möjlighet att utforska tredimensionellt skapande och materialets fysiska egenskaper. I årskurs 1 ligger fokus på att bekanta sig med lerans formbarhet – hur den kan rullas, plattas ut, tummas och fogas samman. Detta är en central del av kursplanens mål om modellering och konstruktion.

Genom leran tränas finmotoriken och den rumsliga förståelsen. Eleverna lär sig att tänka 'runt' ett föremål och förstå hur balans och tyngdpunkt fungerar för att en figur ska kunna stå upp. Det är en taktil upplevelse som ofta har en lugnande effekt och ger utrymme för ett fritt, undersökande skapande. Ämnet blomstrar när eleverna får arbeta tillsammans med att bygga upp hela miljöer, som en gemensam lerstad eller en fantasiskog.

Nyckelfrågor

1. Analysera hur lerans egenskaper påverkar formningsprocessen.
2. Konstruera en stabil lerfigur med hjälp av grundläggande tekniker.
3. Förklara hur olika verktyg kan användas för att skapa detaljer och texturer i lera.

Lärandemål

• Identifiera och namnge minst tre grundläggande tekniker för att forma lera (t.ex. tumma, kavla, rulla).
• Konstruera en enkel lerfigur med hjälp av minst två olika handbyggnadstekniker.
• Förklara hur lerans fuktighet påverkar dess formbarhet och stabilitet.
• Använda minst två olika verktyg för att skapa textur och detaljer på en lerfigur.

Innan du börjar

Utforska material: Lek med lera

Varför: Eleverna behöver ha fått en första, fri introduktion till lerans grundläggande egenskaper och hur det känns att arbeta med materialet.

Grundläggande finmotorik

Varför: Att kunna hantera små lerbitar, rulla, platta till och sätta ihop kräver en viss utvecklad finmotorik som tränas i tidigare årskurser.

Nyckelbegrepp

Tumma	En teknik där man formar en skål eller behållare genom att trycka tummen i en lerklump och sedan gradvis vidga öppningen med fingrarna.
Kavla	Att platta ut lera till en jämn skiva med hjälp av en kavel eller genom att trycka med handflatan.
Rulla	Att forma en lång, jämn cylinder genom att rulla en lerklump mellan händerna eller på ett underlag.
Fog	Skarven där två lerdelar sätts ihop. För att fogen ska hålla behöver leran vara fuktig och ytorna ofta ruggade (snittade).
Textur	Ytans känsla eller utseende, hur den ser ut att vara (slät, grov, mönstrad). Kan skapas med verktyg eller fingrar i leran.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att delar som bara trycks ihop kommer att sitta kvar när leran torkar.

Vad man ska lära ut istället

Lär ut 'ruggning och slickers' (lera utblandad med vatten). Genom att visa vad som händer med en figur som inte fogats rätt, förstår eleverna vikten av teknik för hållbarhet.

Vanlig missuppfattning

Att lera bara är till för att göra 'saker' (som skålar).

Vad man ska lära ut istället

Uppmuntra till abstrakt skapande där fokus ligger på att utforska texturer och former snarare än ett färdigt bruksföremål.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning: Lerans tekniker

Tre stationer där eleverna tränar olika tekniker: en för att göra 'tummar' (skålar), en för att rulla långa 'korvar' och en för att kavla ut plattor och skära ut former.

50 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Balansutmaningen

Eleverna ska i par försöka bygga den högsta möjliga figuren som kan stå själv utan att välta. De måste diskutera hur de ska göra basen bredare eller tyngre för att lyckas.

40 min·Par

Gallergång: Skulptur-safari

När figurerna är klara ställs de ut på borden. Eleverna går runt och tittar på dem från olika vinklar (högt, lågt, bakifrån) och diskuterar hur figuren ändrar utseende beroende på var man står.

20 min·Hela klassen

Kopplingar till Verkligheten

• Keramiker använder dessa grundläggande tekniker dagligen för att skapa allt från bruksföremål som skålar och muggar till konstnärliga skulpturer. De anpassar tekniken efter lerans egenskaper för att uppnå önskad form och hållbarhet.
• Leksakstillverkare, särskilt de som gör figurer och dockor, använder liknande formningstekniker för att skapa prototyper och slutprodukter. Förståelsen för materialets formbarhet är avgörande för att skapa detaljerade och hållbara leksaker.
• Arkitekter och byggnadsingenjörer kan använda lerliknande material för att skapa modeller av byggnader och strukturer. Att förstå hur man bygger stabila former är grundläggande även i detta sammanhang.

Bedömningsidéer

Snabbkontroll

Visa eleverna tre lerbitar: en torr, en fuktig och en väldigt blöt. Fråga dem: 'Vilken lerbit är lättast att forma till en boll och varför?' Samla in svaren muntligt eller på ett litet papper.

Utgångsbiljett

Be varje elev rita en enkel bild av en figur de har skapat. Under bilden ska de skriva: 1) Vilka två tekniker de använde för att bygga figuren, och 2) Vilket verktyg de använde för att göra en detalj eller textur.

Diskussionsfråga

Samla klassen och visa två lerfigurer: en som är stabil och en som har rasat ihop. Ställ frågan: 'Vad tror ni hände med den här figuren så att den rasade? Hur kunde man ha byggt den för att den skulle bli stabil?' Låt eleverna diskutera och dela med sig av sina idéer.

Vanliga frågor

Vilken typ av lera är bäst för årskurs 1?

Lufttorkande lera är praktiskt om man saknar brännugn. Om skolan har ugn är stengodslera fantastiskt eftersom den ger en mer genuin känsla och kan glaseras, vilket är en spännande process i sig.

Hur hanterar jag elever som inte gillar att bli smutsiga om händerna?

Erbjud verktyg som kavel, pinnar och modelleringsknivar så att de kan arbeta utan att använda hela händerna direkt. Ofta släpper motståndet när de ser vad de kan skapa.

Hur förvarar man påbörjade lerarbeten?

Slå in dem noga i fuktiga trasor och lägg i täta plastpåsar. Det lär eleverna om materialvård och att konstnärliga processer kan få ta tid.

Varför är aktivt lärande viktigt vid modellering?

Eftersom lera är ett tredimensionellt material krävs fysisk interaktion för att förstå det. Genom att låta eleverna lösa problem tillsammans, som hur man får en figur att stå, tvingas de kommunicera kring rumsliga begrepp och testa teorier i praktiken, vilket ger en djupare förståelse än enbart instruktioner.