Terminsplanering för lärare

Organisera en termin med en realistisk tidsfördelning: planera arbetsområden, kunskapskrav och prov under de kommande arton veckorna för att starta terminen med en tydlig plan.

Alla ämnenMellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.9|187+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Planering av en kurs som bara löper över en termin i gymnasiet
  • Vid terminsstart när en hel årsplan känns för övermäktig att detaljplanera
  • Omplanering inför vårterminen baserat på höstens resultat
  • När du behöver samköra tempot med kollegor som undervisar i samma ämnen
  • När du vill ha en visuell överblick över 18 veckors undervisning

Mallens sektioner

Namnge kursen, identifiera terminen och räkna ut antalet faktiska undervisningsveckor.

Ämne och årskurs:

Termin (Höst/Vår):

Start- och slutdatum:

Perioder för nationella prov:

Skolgemensamma aktiviteter (t.ex. friluftsdagar):

Faktiska undervisningsveckor (efter avdrag för avbrott):

Lista alla arbetsområden i ordning med tidsallokering.

Arbetsområde 1 (vecka X-Y, titel, centralt innehåll):

Arbetsområde 2:

Arbetsområde 3:

...

Vecka för terminsavstämning:

Totalt antal planerade veckor vs. tillgängliga:

Buffertveckor:

Koppla centralt innehåll och kunskapskrav till terminens arbetsområden.

Kunskapskrav/Mål 1: Arbetsområde:

Kunskapskrav/Mål 2: Arbetsområde:

...

Mål som behöver mer utrymme:

Mål som tas med från föregående termin:

Planera in större bedömningstillfällen över terminen.

Vecka 3-4: Formativ avstämning område 1

Vecka 6: Summativt prov område 1

Vecka 10: Inlämning projektarbete

...

Terminsprov/Nationella prov:

Slutbetyg/Omdömen klara senast:

Planera för en avstämning där du utvärderar progressionen och justerar andra halvan.

Datum för avstämning:

Vad ska utvärderas (elevernas progression, tempo, luckor):

Hur justeras planen om vi ligger efter:

Delar som kan komprimeras:

Delar som absolut inte får tas bort:

Notera viktiga resurser som behövs under terminen.

Läromedel och texter per område:

Digitala verktyg och licenser:

Specialmaterial som behöver bokas i förväg:

Samplanering med kollegor:

Flips perspektiv

En terminsplanering fungerar bäst när den är realistisk från start och räknar med alla dagar som inte är undervisning innan du fördelar veckor på arbetsområden. Den här mallen bygger in tid för avbrott, repetition och en avstämning mitt i terminen så att planen faktiskt håller när den möter skolvardagen. Genom att ha överblick kan du fokusera på att göra undervisningen mer aktiv och engagerande.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Alla ämnen

Tillämpa Terminsplanering genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter Alla ämnens unika innehållskrav.

Om Terminsplanering-ramverket

En terminsplanering täcker vanligtvis 18 veckors undervisning, vilket motsvarar ett normalt halvår i det svenska skolsystemet. Den är mer detaljerad än en årsplan och mer strategisk än en enskild pedagogisk planering (PP), då den bryggar gapet mellan vision och genomförande.

När terminsplaneringar är som mest användbara: De är oumbärliga för kurser som bara löper över en termin, för lärare som föredrar att planera ett halvår i taget (vilket ofta är mer hanterbart för nya lärare), samt för att revidera vårterminens upplägg baserat på erfarenheterna från hösten.

Realistisk tidsfördelning: Arton veckor i kalendern betyder inte arton veckor av ren undervisning. Du måste räkna med nationella prov, friluftsdagar, lovdagar, studiedagar och bedömningsveckor. De flesta lärare landar på omkring 15 till 16 veckors faktiskt undervisningstid per termin när alla avbrott är inräknade.

Avstämning mitt i terminen: En bra planering bör innehålla en kontrollstation efter 8 till 9 veckor. Här jämför du faktiska framsteg med planen och justerar inför andra halvan. Om ett arbetsområde drog ut på tiden kan du här prioritera om bland de kvarvarande delarna innan det blir tidspress i slutet av terminen.

Särskilda hänsyn för vårterminen: Planeringar för vårterminen behöver ofta ta höjd för nationella prov, gymnasiearbeten, ökad frånvaro och den trötthet som kan uppstå i maj. Genom att bygga in detta från början, snarare än att se det som störningsmoment, skapar du en mer hållbar arbetsmiljö.

Kontinuitet mellan terminer: Om du undervisar samma elevgrupp hela läsåret bör dina terminsplaneringar hänga ihop. Vårterminens första arbetsområde bör tydligt bygga vidare på där höstterminen slutade. Denna röda tråd blir tydligast när du ser båda planerna sida vid sida.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Veckoplanering

Skapa en veckovis planering som förankrar undervisningen i skolkalendern: ta hänsyn till provperioder, lov och repetitionstid för att i förväg veta var tidspressen blir störst.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

En terminsplanering är mer detaljerad och kan innehålla specifika datum för prov och avstämningar som är för detaljerade för en årsplan. Den tar också hänsyn till terminsspecifika avbrott som nationella prov på våren eller introduktionsveckor på hösten.
Räkna med nationella prov tidigt och tydligt. Om du undervisar avgångsklasser bör du planera för att de svåraste momenten ligger i februari till mars. Bygg in extra bufferttid för ledigheter och friluftsdagar som ofta duggar tätt under våren.
Skapa två sammanhängande terminsplaneringar. Avsluta den första med en tydlig notering om var ni stannade, och börja den andra med en brygga från det slutdatumet. Detta gör progressionen tydlig för både dig, eleverna och vårdnadshavare.
Gör den övergripande terminsplaneringen innan terminen börjar och använd den sedan som kompass när du detaljplanerar vecka för vecka. Planeringen hjälper dig att hålla rätt kurs även när vardagen blir stressig.
Minst 2 veckors buffert under en 18-veckorsperiod är standard. Vissa lärare lägger in mer under vårterminen på grund av alla röda dagar. Bufferten är inte dötid, den används till repetition, fördjupning eller för att absorbera oförutsedda händelser.
Ja, terminsplaneringen är perfekt för att bestämma vilka arbetsområden som ska fokusera på laborationer, samarbetsprojekt eller elevledda diskussioner. Istället för att bara lista innehåll kan du markera var aktiva strategier är centrala. Använd terminsplaneringen för överblicken och Flip för att skapa de enskilda lektionerna som gör varje område levande.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →