Veckoplanering och Tidsbudget

Skapa en veckovis planering som förankrar undervisningen i skolkalendern: ta hänsyn till provperioder, lov och repetitionstid för att i förväg veta var tidspressen blir störst.

Alla ämnenLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.2|359+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid planering inför ett nytt läsår eller en ny termin
  • Vid samordning inom arbetslag eller ämneslag för att hålla jämn takt
  • När man förbereder sig för nationella prov och behöver planera bakåt från provdatum
  • När du vill identifiera flaskhalsar i schemat i god tid
  • För att skapa transparens kring tidsåtgång när flera lärare undervisar i samma årskurs

Mallens sektioner

Räkna dina faktiska undervisningsveckor efter att alla avbrott har dragits av.

Totalt antal veckor på terminen:

Perioder för nationella prov eller lokala prov:

Lov och helgdagar:

Studiedagar och konferenser:

Övriga avbrott (friluftsdagar, etc.):

Faktiska undervisningsveckor tillgängliga:

Lista allt centralt innehåll och prioritera utifrån deadlines.

Innehåll med hårda deadlines (datum och orsak):

Kärninnehåll (måste hinnas med men har ingen fast deadline):

Viktigt innehåll (täcks om tid finns):

Fördjupning (tas bort först vid tidsbrist):

Tilldela innehåll till specifika veckor under läsåret.

Vecka 34–36: Arbetsområde 1 (3 veckor)

Vecka 37: Bedömning område 1 + introduktion område 2

Vecka 38–41: Arbetsområde 2 (4 veckor)

...

Identifierade buffertveckor: ___

Fönster för repetition och stöd: ___

Identifiera specifika tidpunkter för att kontrollera framsteg mot planen.

Avstämning 1 (vecka ___, bör vara vid): ___

Avstämning 2 (vecka ___, bör vara vid): ___

Åtgärd om vi är mer än 1 vecka efter planeringen:

Åtgärd om vi ligger före planeringen:

Dokumentera planerade flexveckor för repetition och oväntade fördröjningar.

Antal flexveckor totalt: ___

Planerad användning (t.ex. repetition inför prov):

Innehåll som kan komprimeras för att vinna tid:

Innehåll som inte får komprimeras:

Plan för fördjupning om tid finns kvar vid terminsslut:

Notera hur denna planering samordnas med kollegor som undervisar i samma kurs.

Andra lärare som använder denna planering:

Grad av flexibilitet inom arbetslaget:

Gemensamma deadlines för bedömning:

Schema för avstämning mellan kollegor:

Flips perspektiv

Många planeringar misslyckas för att de utgår från lärobokens kapitel istället för kalenderns verklighet. Denna mall börjar med att rensa bort alla dagar som inte är undervisningstid för att se hur många veckor du faktiskt har till förfogande. Resultatet blir en plan som beskriver vad som faktiskt händer i ditt klassrum, inte vad som händer i en teoretisk skola utan lov och studiedagar.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Alla ämnen

Tillämpa Veckoplanering genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter Alla ämnens unika innehållskrav.

Om Veckoplanering-ramverket

En veckoplanering besvarar en specifik, praktisk fråga: hur många veckor ska varje arbetsområde ta och när ska de olika delarna i det centrala innehållet undervisas? Medan en läroplansmatris visar vad som ska läras ut, förankrar denna planering undervisningen i den faktiska skolkalendern.

Planera utifrån kalendern: De mest effektiva planeringarna byggs utifrån kalendern och inåt, inte från innehållet och utåt. Du börjar med att blockera tid för nationella prov, lov, studiedagar och andra avbrott. Det som återstår är din faktiska undervisningstid, och det är den du fördelar på ditt innehåll.

Arbetsområden kontra lektionsdetaljer: En veckoplanering fungerar bäst på en övergripande nivå som anger vilket arbetsområde som behandlas under vilka veckor. Detaljerad lektionsplanering (vad som händer en specifik dag) är för detaljerat för detta dokument och hör hemma i den dagliga planeringen.

Styrd kontra flexibel tid: Vissa delar av kursplanen har hårda deadlines: material som måste täckas före ett nationellt prov har ett fast slutdatum. Annat innehåll är mer flexibelt och kan flyttas om ett tidigare område tar längre tid än planerat. En bra planering skiljer tydligt mellan dessa.

Repetition och återkoppling: Effektiva lärare bygger in tid för repetition och extra stöd istället för att anta att allt går enligt plan. En buffert på två veckor per termin är ett minimum. Planerad repetitionstid används strategiskt, medan oplanerad tid ofta försvinner när man hamnar efter i schemat.

Användning av planeringen: Dokumentet är mest användbart om du stämmer av det varje vecka för att jämföra faktiska framsteg med planen. Om undervisningen hamnar efter hjälper planeringen dig att identifiera vad som kan komprimeras eller prioriteras bort.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Terminsplanering

Organisera en termin med en realistisk tidsfördelning: planera arbetsområden, kunskapskrav och prov under de kommande arton veckorna för att starta terminen med en tydlig plan.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

En planering bör vara en kompass, inte ett kontrakt. Den ger riktning och struktur utan att eliminera professionellt omdöme. Målet är att göra avvägningar synliga och medvetna. Om du avviker kraftigt bör diskussionen handla om varför och om det gynnar elevernas lärande.
Identifiera vad du ska ta bort, komprimera eller skjuta upp, och kommunicera detta till kollegor. Försök inte att ta igen tid genom att stressa igenom innehåll. Stressad undervisning är ofta sämre än att medvetet välja bort vissa delar.
Planeringen är ett riktmärke. Olika elevgrupper behöver ofta olika lång tid. Planeringen fungerar som en gemensam referenspunkt som signalerar när en grupp avviker markant, vilket är en signal för pedagogisk reflektion snarare än bestraffning.
Ja, åtminstone för större bedömningar och nationella prov. Provdatum fungerar som tidsmässiga begränsningar, och att inkludera dem gör det tydligt hur de påverkar den faktiska undervisningstiden.
Utgå från det centrala innehållet och gör en realistisk uppskattning av djupet. Titta på befintliga planeringar från kollegor eller andra skolor. Bygg in mer bufferttid än du tror att du behöver och revidera planen efter första året.
Veckoplaneringar handlar om tid, och aktivt lärande kräver tid som är värd att skydda. Genom att flagga för laborationer, debatter eller projekt i planeringen ser du till att dessa får realistiska tidsramar istället för att stressas fram. Använd planeringen för att säkra tiden och Flip för att skapa de enskilda lektionerna som fyller den.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →