Planeringsmall för kursplansförankrat arbetsområde

Planera arbetsområdet så att kopplingen mellan kunskapskrav, lärandemål och aktiviteter syns tydligt. Glapp mellan vad som undervisas och vad som bedöms framgår redan i planeringsstadiet, inte efteråt.

Alla ämnenLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.4|772+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid planering av ett nytt arbetsområde där kraven på kursplansförankring är höga
  • Inom arbetslag som vill säkerställa röd tråd och progression mellan årskurser
  • När du behöver dokumentera din planering för rektor, pedagogiska ledare eller vid inspektion
  • För att säkerställa att undervisningen täcker det centrala innehållet inför nationella prov
  • När du vill upptäcka och åtgärda glapp i din planering innan undervisningen startar

Mallens sektioner

Lista de delar av det centrala innehållet och de betygskriterier som arbetsområdet adresserar.

Arbetsområdets namn och tidsperiod:

Centralt innehåll (fokusområden):

Betygskriterier/Kunskapskrav som ska bedömas:

Koppling till övergripande mål i läroplanen (Lgr22/Gy11):

Förkunskaper som krävs:

Bryt ner kursplanens mål till konkreta lärandemål i ett elevnära språk.

Mål 1: Eleven ska kunna...

Mål 2: Eleven ska kunna...

Kognitiv nivå (minnas, förstå, använda, analysera, värdera, skapa):

Elevnära formuleringar:

Koppla varje lektion i arbetsområdet till de specifika lärandemål de adresserar.

Lektion 1: Lärandemål som behandlas:

Lektion 2: Lärandemål som behandlas:

(fortsätt för alla lektioner)

Identifierade glapp: Lärandemål som behöver mer utrymme i undervisningen:

Utforma formativa och summativa bedömningar som mäter rätt kunskaper på rätt nivå.

Summativ bedömning (t.ex. prov, inlämning):

Kriterier som bedöms:

Formativa avstämningar under arbetets gång:

Matchning mellan bedömningsform och kursplanens verb:

Planera hur du stöttar alla elever att nå målen utifrån deras förutsättningar.

Stöd för elever som behöver extra anpassningar:

Utmaningar för elever som kommit längre:

Språkutvecklande arbete (stöttning):

Anpassningar enligt åtgärdsprogram:

Lista de texter, digitala verktyg och material som är kopplade till målen.

Läromedel och källtexter:

Kompletterande material:

Digitala verktyg:

Material som behöver förberedas:

Flips perspektiv

Kursplansförankring fungerar bäst när den formar både vad du undervisar och hur du bedömer det, inte bara vad du skriver i en pedagogisk planering. Denna mall hjälper dig att bygga ett arbetsområde där varje lektion kopplar till specifika kunskapskrav på rätt nivå. Varje bedömning ger dig sedan tydliga bevis på om eleverna faktiskt har nått de uppsatta målen i kursplanen.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Alla ämnen

Tillämpa Kursplansförankrat arbetsområde genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter Alla ämnens unika innehållskrav.

Om Kursplansförankrat arbetsområde-ramverket

Kursplansförankrad planering handlar mindre om att välja en specifik pedagogisk modell och mer om disciplin: disciplinen att göra kopplingen mellan vad du undervisar, hur du bedömer och vad eleverna förväntas kunna enligt Lgr22 eller Gy11 explicit och synlig.

Varför tydlig förankring är avgörande: De flesta lärare har god koll på sina kursplaner och planerar lektioner som de anser kopplar till dem. Glappet mellan avsikt och verklighet är dock ofta större än väntat. Genom att kartlägga arbetsområdet mot kursplanen redan i designstadiet blir brister i täckning synliga innan undervisningen börjar, inte under en utvärdering i efterhand.

Att läsa kursplanen noggrant: Skrivningarna i kursplanerna är ofta mer specifika än vad man minns. Att "analysera hur olika texter förmedlar budskap" kräver en annan kognitiv nivå än att bara "återge innehåll". En noggrann genomgång av det centrala innehållet och betygskriterierna avslöjar ofta att förankringen kräver ett mer komplext tänkande än vad en enskild lektion faktiskt erbjuder.

Progression och sammanhang: Kursplanens mål existerar inte i ett vakuum. De bygger på vad som kommit före och förbereder för vad som komma skall. En stark planering refererar till vad eleverna lärt sig i tidigare årskurser eller arbetsområden, så att du vet vilken förkunskap du kan bygga vidare på och var du behöver repetera.

Bedömningens koppling till målen: Ett förankrat arbetsområde är inte bara förankrat i undervisningen. Bedömningarna måste vara direkt länkade till kursplanens verb (identifiera, analysera, värdera, skapa). Om ett kriterium kräver att eleven ska "värdera" bör detta inte bedömas enbart genom ett prov som bara kräver faktakunskaper.

Täckning kontra fördjupning: Kursplansförankring skapar ibland en press att "hinna med allt". De mest effektiva lärarna gör medvetna val om vilka delar av det centrala innehållet som ska behandlas på djupet och vilka som integreras mer översiktligt, snarare än att skumma på ytan av allt.

Denna planeringsmall guidar dig genom att koppla varje lektion till specifika mål, säkerställa att dina bedömningar matchar kursplanens kognitiva krav och identifiera eventuella glapp innan undervisningen startar.

Baklänges planeringsarbete

Planera arbetsområdet från det förväntade resultatet. Kunskapsmålen fastläggs först, sedan bedömningsformer och slutligen lektionssekvensen. Varje lektion bidrar från dag ett mot ett tydligt mål.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Veckoplanering

Skapa en veckovis planering som förankrar undervisningen i skolkalendern: ta hänsyn till provperioder, lov och repetitionstid för att i förväg veta var tidspressen blir störst.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

Det varierar, men en tumregel är att 3:5 centrala mål som behandlas på djupet är bättre än 10:15 mål som bara berörs ytligt. Färre mål ger utrymme för högre kvalitet i lärandet.
Att täcka innehåll innebär att du har gått igenom det. Förankring innebär att undervisning, aktiviteter och bedömning alla kräver att eleven presterar på den kognitiva nivå som kursplanen föreskriver.
Identifiera i vilka områden målet är i fokus (där det undervisas och bedöms explicit) och i vilka områden det fungerar som stödjande innehåll. Dokumentera detta i din årsplanering.
Differentiera vägen till målet, inte själva målet. Elever kan behöva olika stöttning, olika texter eller olika lång tid för att nå samma lärandemål. Målet förblir detsamma, men stödet varierar.
Fråga dig själv: skulle en elev kunna genomföra lektionen utan att faktiskt träna på förmågan i kursplanen? Om svaret är ja, är lektionen kanske relaterad till ämnet men inte förankrad i målet.
Kursplanen talar om vad eleverna ska lära sig, medan aktivt lärande avgör hur de lär sig det. Denna mall mappar lektioner mot specifika mål, medan Flip-uppdrag fyller dessa lektioner med elevdrivna aktiviteter som debatter och undersökningar. Många lärare använder denna planeringsmall för strukturen och Flip för att skapa lektioner som möter kursplanens krav genom praktiskt engagemang.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →