Det psykodynamiska perspektivet utgör grunden för den moderna psykologins historia och fokuserar på de inre krafter som formar människan. Genom att studera Sigmund Freuds teorier om det omedvetna, drifter och barndomens betydelse får eleverna verktyg att analysera mänskligt beteende bortom det som syns på ytan. I kursplanen för Psykologi 1 och 2 är detta centralt för att förstå hur psykologiska teorier har vuxit fram och hur de fortfarande påverkar vår syn på personlighet och terapi.
Skolverket KursplanerÄmnesplan Psykologi: Psykologins historiska framväxt.Ämnesplan Psykologi: Olika psykologiska perspektivs förklaringar till mänskliga beteenden.
Eleverna får korta scenarier där en person upplever en motgång, till exempel ett misslyckat prov. De ska sedan dramatisera hur personen reagerar med hjälp av en specifik försvarsmekanism som projektion eller bortförklaring medan klassen gissar vilken det är.
Grupper skapar stora modeller av Freuds isbergsmodell på blädderblock. De placerar ut olika mänskliga impulser, moraliska regler och medvetna tankar på rätt nivå (medvetet, förmedvetet, omedvetet) och motiverar sina val för varandra.
Eleverna reflekterar först enskilt över påståendet att allt grundläggs före fem års ålder. De diskuterar sedan i par och slutligen i helklass för att kritiskt granska teorins deterministiska drag kontra modern forskning.
Vilken roll spelar barndomen för vår personlighet?
Att det omedvetna bara handlar om bortträngda traumatiska minnen.
Det omedvetna rymmer även automatiska processer, drifter och vardagliga impulser. Genom att analysera vardagliga felsägningar eller drömmar i gruppdiskussioner ser eleverna att det omedvetna är en aktiv del av det dagliga livet.
Att psykodynamisk teori är ovetenskaplig och helt föråldrad.
Även om Freuds ursprungliga idéer kritiserats, lever kärnan kvar i modern anknytningsteori och psykoterapi. Eleverna förstår detta bäst genom att jämföra historiska texter med moderna fallbeskrivningar.