Det humanistiska perspektivet, ofta kallat 'den tredje kraften', betonar människans fria vilja och inneboende strävan efter självförverkligande. Till skillnad från de deterministiska drifterna i psykodynamiken eller miljöstyrningen i behaviorismen, sätter humanismen individens unika upplevelse i centrum. I den svenska kursplanen kopplas detta ofta till frågor om självkänsla, identitet och livsmål.
Skolverket KursplanerÄmnesplan Psykologi: Olika psykologiska perspektivs förklaringar till mänskliga beteenden.Ämnesplan Psykologi: Verklighetsuppfattningar och självbilder.
Grupper skapar affischer som visar hur Maslows behov ser ut i ett modernt svenskt sammanhang. De går sedan runt och kommenterar varandras tolkningar av vad 'trygghet' eller 'självförverkligande' innebär år 2024.
Klassen delas i två läger som argumenterar för om människan har en helt fri vilja (humanism) eller om vi är styrda av arv och miljö. Debatten tvingar eleverna att använda perspektivspecifika begrepp.
Lärande genom undervisning: Det klientcentrerade samtalet
Eleverna övar i par på Rogers tekniker för aktivt lyssnande och ovillkorlig positiv respekt. En elev berättar om ett vardagligt problem och den andra övar på att spegla känslor utan att döma.
Att självförverkligande bara handlar om att vara egoistisk.
Inom humanismen innebär självförverkligande att bli den bästa versionen av sig själv, vilket ofta inkluderar empati och socialt ansvar. Genom att analysera Maslows senare texter ser eleverna att självtranscendens är det högsta steget.
Att humanismen inte är vetenskaplig för att den fokuserar på känslor.
Humanismen använder kvalitativa metoder och fenomenologi snarare än kvantitativa experiment. Diskussioner om olika vetenskapssyner hjälper eleverna att förstå bredden i psykologisk forskning.