Idéer för aktivt lärande
Domstolarnas organisation är ryggraden i den svenska rättsstaten och omfattar de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. Eleverna lär sig navigera mellan tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, samt förstår när ett ärende hör hemma i förvaltningsrätten. Detta är centralt för att förstå hur individens rättigheter skyddas mot både medmänniskor och staten.
Aktivitet 01
Genomför två korta rättegångsspel där samma händelse (t.ex. en trasig mobil) prövas först som ett brottmål (stöld) och sedan som ett tvistemål (skadestånd). Eleverna får observera skillnaderna i beviskrav och påföljder.
Vilka är de tre instanserna i de allmänna domstolarna?
Aktivitet 02
Skapa stationer för Allmänna domstolar, Förvaltningsdomstolar och Specialdomstolar (t.ex. Arbetsdomstolen). Vid varje station löser eleverna ett kort case för att avgöra vilken domstol som är behörig.
Vad skiljer ett tvistemål från ett brottmål?
Aktivitet 03
Eleverna reflekterar över för- och nackdelar med att använda lekmän (nämndemän) i svenska domstolar. De diskuterar sina tankar i par och lyfter sedan argumenten i helklass för att belysa demokratisk insyn kontra juridisk expertis.
Hur går en huvudförhandling till i praktiken?
Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt
Se upp för dessa missuppfattningar
Att man alltid har rätt att få sitt mål prövat i Högsta domstolen.
I de flesta fall krävs prövningstillstånd, vilket bara ges om målet är viktigt för att skapa ett prejudikat. Genom att analysera avslag från HD lär sig eleverna att domstolen främst är till för rättsutveckling, inte bara för att rätta till fel i enskilda fall.
Att domaren bestämmer allt själv i en rättegång.
I Sverige dömer ofta en lagfaren domare tillsammans med tre nämndemän. Genom rollspel ser eleverna hur röstningen går till och hur kollektivt beslutsfattande fungerar i rättssalen.
Metoder som används i denna översikt