Grundlagarna utgör fundamentet för den svenska demokratin och sätter ramarna för all annan lagstiftning. Eleverna fördjupar sig i Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Samtidigt introduceras EU-rätten, som genom medlemskapet har företräde framför nationell lag i många avseenden. Detta skapar en spännande dynamik mellan nationell suveränitet och internationellt samarbete.
Skolverket KursplanerSkolverket Ämnesplan Juridik: Rätten och samhället - Centralt innehåll: Sveriges grundlagar och deras betydelse för rättssystemet.Skolverket Ämnesplan Juridik: Rätten och samhället - Centralt innehåll: EU-rättens grunder och dess påverkan på svensk lagstiftning.
Dela klassen i två lag där det ena företräder EU-kommissionen och det andra den svenska staten. Debattera ett fiktivt fall där ett EU-direktiv krockar med en svensk grundlag, till exempel kring offentlighetsprincipen.
Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad skyddar de?
Skapa stationer för varje grundlag med aktuella nyhetsartiklar som berör dem (t.ex. kungen, valsystemet, tryckfrihet). Eleverna går runt i grupper, analyserar fallen och kopplar dem till specifika kapitel i grundlagarna.
Hur påverkar EU-direktiv och EU-förordningar svensk lag?
Eleverna får i uppdrag att agera domstolsjurister som upptäckt att en ny lokal föreskrift strider mot Regeringsformen. De ska skriva ett kort utlåtande om varför föreskriften inte får tillämpas.
Grundlagar kan ändras, men det krävs två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Genom att diskutera varför denna tröghet finns förstår eleverna skyddet mot snabba, odemokratiska förändringar.
Att EU bara ger förslag som Sverige kan välja att ignorera.
EU-förordningar är direkt bindande och EU-rätt har företräde framför svensk lag vid konflikt. Genom case-studier ser eleverna hur svensk rätt har anpassats efter EU-medlemskapet.