Kalla kriget och den nya världsordningen · Vårtermin

Terrorbalans och proxykrig

Eleverna studerar hur kärnvapenhotet och ideologiska motsättningar formade global politik.

Om detta ämne

Kalla kriget var en global ideologisk, ekonomisk och militär maktkamp som präglade nästan hela senare hälften av 1900-talet. I Historia 2 fokuserar vi på hur terrorbalansen och kärnvapenhotet skapade en värld där direkta konflikter mellan supermakterna undveks, men där proxykrig i länder som Vietnam, Korea och Afghanistan istället blev vardag. Vi analyserar motsättningarna mellan kapitalistisk demokrati och kommunistisk diktatur och hur dessa påverkade människors liv på båda sidor om järnridån.

För svenska elever är det särskilt intressant att undersöka Sveriges roll som alliansfritt land och hur vi balanserade mellan öst och väst. Vi tittar också på hur propagandan användes för att skapa en bild av 'den andre'. Ämnet blir mest begripligt när eleverna får simulera det diplomatiska spelet och analysera hur rädslan för kärnvapenkrig påverkade politiska beslut.

Lärandemål

• Analysera hur kärnvapenhotet påverkade stormakternas militära strategier och diplomatiska förhandlingar under kalla kriget.
• Jämföra och kontrastera ideologiska argument som användes i propaganda från öst och väst för att definiera 'den andre'.
• Utvärdera hur proxykrig i länder som Vietnam och Korea påverkade den globala maktbalansen och lokala befolkningar.
• Förklara Sveriges roll som alliansfritt land och de utmaningar och möjligheter det innebar under kalla kriget.

Innan du börjar

Andra världskrigets orsaker och förlopp

Varför: Förståelse för andra världskrigets slutskede och de nya maktförhållanden som uppstod är avgörande för att greppa kalla krigets början.

Demokrati och diktatur som styrelseskick

Varför: Eleverna behöver grundläggande kunskaper om dessa ideologiska system för att förstå den ideologiska konflikten under kalla kriget.

Nyckelbegrepp

Terrorbalans	En militärstrategi där hotet om ömsesidig total förstörelse (MAD - Mutually Assured Destruction) avskräcker kärnvapenmakter från att inleda ett anfall.
Proxykrig	Konflikter där stormakter stöder motstående sidor med vapen, pengar eller personal, utan att direkt konfrontera varandra.
Järnridån	En metafor för den ideologiska och fysiska gräns som delade Europa i en västlig, kapitalistisk och en östlig, kommunistisk sfär under kalla kriget.
Alliansfrihet	En stats utrikespolitiska linje att inte ingå i militära allianser med andra stater, vilket var Sveriges position under kalla kriget.

Idéer för aktivt lärande

Simuleringsövning: Kubakrisen i realtid

Eleverna delas in i grupper som representerar USA:s och Sovjetunionens ledning. De får meddelanden under lektionens gång och måste fatta snabba beslut för att undvika ett kärnvapenkrig, samtidigt som de bevakar sina egna intressen.

⏱ 60 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Gallergång: Propagandakriget

Affischer och filmklipp från både öst och väst visas. Eleverna analyserar hur fienden framställs och vilka värderingar som lyfts fram som överlägsna i de olika ideologierna.

⏱ 45 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Proxykrigens offer

Eleverna läser om en specifik konflikt (t.ex. i Angola eller Vietnam). De reflekterar över hur lokalbefolkningen påverkades av att deras land blev en spelplan för supermakterna och delar sina tankar i par.

⏱ 30 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Internationella atomenergiorganet (IAEA) arbetar än idag med att övervaka kärnteknisk material och förhindra spridning av kärnvapen, en direkt följd av den oro som präglade kalla kriget.

Forskare vid freds- och konfliktforskningsinstitut analyserar pågående konflikter för att identifiera mönster som liknar proxykrig under kalla kriget, för att bättre förstå och förebygga framtida globala spänningar.

Museer som Vasamuseet och Armémuseet i Stockholm visar upp artefakter och utställningar som belyser Sveriges roll under kalla kriget, inklusive civilförsvaret och den militära beredskapen.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att kalla kriget var en period av fred eftersom det inte blev ett 'hett' krig.

Vad man ska lära ut istället

Visa på de miljontals människor som dog i proxykrig runt om i världen. Genom att studera konflikter i det globala syd ser eleverna att kriget var högst verkligt och blodigt för många.

Vanlig missuppfattning

Att Sverige var helt neutralt och inte samarbetade med någon sida.

Vad man ska lära ut istället

Förklara det dolda samarbetet med NATO och västmakterna. Genom att titta på deklassificerade dokument i gruppövningar får eleverna en mer nyanserad bild av den svenska 'neutraliteten'.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två strategier som stormakterna använde för att undvika direkt konfrontation, samt ett exempel på ett proxykrig och dess konsekvenser för ett av de inblandade länderna.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur kan vi se spår av kalla krigets ideologiska motsättningar och stormaktsrivalitet i dagens globala politik och konflikter?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser.

Snabbkontroll

Ge eleverna en kort text om propaganda under kalla kriget. Be dem identifiera och markera minst två retoriska grepp som användes för att framställa motståndaren negativt och förklara syftet med dessa.

Vanliga frågor

Vad innebar begreppet terrorbalans?

Terrorbalans, eller MAD (Mutually Assured Destruction), var doktrinen att om en supermakt anföll med kärnvapen skulle den andra svara med samma kraft, vilket skulle leda till båda ländernas totala utplåning. Detta paradoxala hot hindrade ett direkt krig.

Varför föll Berlinmuren 1989?

Murens fall berodde på en kombination av ekonomisk kris i östblocket, folkliga protester, Gorbatjovs reformer (glasnost och perestrojka) och att Sovjetunionen inte längre var berett att använda militärt våld för att hålla kvar satellitstaterna.

Vilken roll spelade FN under kalla kriget?

FN fungerade ofta som ett forum för debatt, men lamslogs ofta av att både USA och Sovjetunionen hade vetorätt i säkerhetsrådet. Trots detta spelade FN en viktig roll i fredsbevarande insatser och i avkoloniseringsprocessen.

Hur kan simuleringar fördjupa förståelsen av kalla kriget?

Genom att simulera kriser som Kubakrisen får eleverna uppleva den osäkerhet och det enorma ansvar som vilade på ledarna. Det hjälper dem att förstå varför ideologisk prestige ibland vägde tyngre än rationella beslut, vilket är svårt att läsa sig till i en lärobok.