Historia · Årskurs 6

Idéer för aktivt lärande

Mellankrigstiden och nya ideologier

Aktiva lärandeformer passar särskilt bra för mellankrigstiden, eftersom eleverna genom konkreta aktiviteter inte bara minns fakta utan också förstår komplexa samband mellan ekonomi, politik och samhällsutveckling. Att arbeta med tid, rum och perspektiv gör abstrakta ideologier och kriser gripbara och engagerande.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1-M-K1
• Lgr22:HI1-M-K2

• 35–50 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Tidslinje-utmaning
• 45 min · Smågrupper

Tidslinje-utmaning: Kriser och ideologier

Dela in eleverna i grupper som skapar en gemensam tidslinje med nyckelhändelser från första världskriget till 1930-talet. Varje grupp ansvarar för en sektion, som hyperinflationen i Tyskland eller Mussolinis maktövertagande, och presenterar med bilder och förklaringar. Avsluta med diskussion om orsak-verkan.

Analysera hur Första världskriget bidrog till ekonomisk instabilitet och politisk oro.

Handledningstips

Under tidslinjeaktiviteten, uppmuntra eleverna att använda både text och bilder för att tydliggöra orsak och verkan mellan kriserna och de nya ideologierna.

Vad att leta efter

Ge eleverna en lapp där de ska svara på två frågor: 1. Nämn en ekonomisk orsak från mellankrigstiden som ledde till politisk oro. 2. Ge ett exempel på hur en ny ideologi erbjöd lösningar på dessa problem.

• Minnas
• Förstå
• Analysera
• Självreglering
• Relationsförmåga

Aktivitet 02

• Rollspel
• 50 min · Par

Rollspel: Politiska debatter

Låt elever i par förbereda korta tal som företrädare för fascism, kommunism och demokrati. De argumenterar för sin ideologi under en simulerad valdebatt inför klassen. Avsluta med röstning och reflektion över vad som påverkar väljare i kris.

Förklara hur nya ideologier som fascism och kommunism kunde få fäste i Europa.

Handledningstips

Ge tydliga roller med konkreta åsikter i rollspelet, så att eleverna tvingas argumentera för ståndpunkter även om de inte själva håller med.

Vad att leta efter

Ställ följande fråga till klassen: 'Vilka likheter och skillnader ser ni mellan de politiska utmaningar som demokratin mötte under mellankrigstiden och de utmaningar som demokratin står inför idag? Ge minst ett konkret exempel för varje.'

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Aktivitet 03

• Begreppskarta
• 35 min · Par

Begreppskarta: Ideologiernas spridning

Elever markerar på en Europakarta var fascism och kommunism fick fäste, med anteckningar om ekonomiska orsaker. De jämför med nutida exempel i par och diskuterar i helklass varför kriser gynnar extremism.

Jämför demokratins utmaningar under mellankrigstiden med dagens politiska landskap.

Handledningstips

Be eleverna markera nationella gränser och ekonomiska centra på kartan för att synliggöra hur depressionen spreds över världen.

Vad att leta efter

Starta en klassdiskussion med frågan: 'Hur kunde löften om ordning och stabilitet göra auktoritära ideologier lockande för människor som levde i ekonomisk kris och politisk oro? Diskutera med en klasskamrat och dela sedan era tankar med hela gruppen.'

• Förstå
• Analysera
• Skapa
• Självkännedom
• Självreglering

Aktivitet 04

• Begreppskarta
• 40 min · Individuellt

Jämförelse: Då och nu

Individuellt fyller elever i en matris som jämför mellankrigstidens utmaningar med dagens politik, som ekonomisk ojämlikhet. Dela i små grupper för diskussion och sammanställ i helklass.

Analysera hur Första världskriget bidrog till ekonomisk instabilitet och politisk oro.

Vad att leta efter

Ge eleverna en lapp där de ska svara på två frågor: 1. Nämn en ekonomisk orsak från mellankrigstiden som ledde till politisk oro. 2. Ge ett exempel på hur en ny ideologi erbjöd lösningar på dessa problem.

• Förstå
• Analysera
• Skapa
• Självkännedom
• Självreglering

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Erfarna lärare brukar inleda med att skapa en gemensam grundförståelse av mellankrigstiden genom att diskutera elevernas förkunskaper och koppla dem till nutida samhällsfrågor. Det är viktigt att undvika förenklingar av ideologierna, eftersom det lätt leder till missförstånd. Använd gärna autentiskt material, som tidningsurklipp eller propagandabilder, för att synliggöra hur ideologierna kommunicerades till allmänheten.

När eleverna har arbetat med aktiviteterna förväntas de kunna beskriva orsakerna till mellankrigstidens kriser, jämföra ideologierna och förklara varför radikala idéer fick fäste. De ska också kunna diskutera demokratins sårbarhet med konkreta exempel och koppla dem till sin egen tid.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Under rollspel, se upp för att eleverna tror att fascism och kommunism är likadana ideologier.

  Använd elevargumenten från rollspelet för att synliggöra skillnaderna. Be eleverna att jämföra hur de argumenterade för nationell enhet respektive klasslöshet, och diskutera varför dessa motsätter sig varandra.

• Under kartaktiviteten kan eleverna tro att ekonomiska kriser drabbade bara Tyskland.

  Låt eleverna jämföra kartorna över arbetslöshet och ekonomisk tillväxt i olika länder. Uppmuntra dem att undersöka varför krisen spreds globalt och hur det påverkade Sverige.

• Under rollspelet med parlamentariska möten, kan eleverna få intrycket att demokratin var stark under mellankrigstiden.

  Använd elevernas egna reflektioner från rollspelet för att diskutera demokratins svagheter. Be dem att analysera varför koalitioner splittrades och hur det öppnade för radikala idéer.

---

Metoder som används i denna översikt

• Tidslinje-utmaning
• Rollspel
• Begreppskarta