Geografi · Årskurs 5

Idéer för aktivt lärande

Jordens inre och yttre krafter

Aktiva, laborativa arbetssätt gör de abstrakta processerna i jordens inre och yttre krafter konkreta för eleverna. Genom att fysiskt och visuellt arbeta med modeller, experiment och kartor bygger de en hållbar förståelse för hur krafterna formar landskapet, istället för att bara läsa om dem.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Geografi - Jordens inre och yttre krafter
• Lgr22: Geografi - Människans påverkan på landskapet

• 35–50 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Erfarenhetsbaserat lärande
• 35 min · Smågrupper

Modellering: Tektoniska plattor

Dela ut lerlappar eller saltdeg till grupperna. Låt eleverna trycka ihop, dra isär eller skala lapparna för att simulera konvergerande, divergerande och transformatoriska plattgränser. Grupperna ritar observationer och diskuterar hur detta leder till jordbävningar eller vulkaner.

Förklara hur jordbävningar och vulkanutbrott uppstår och deras geografiska fördelning.

Handledningstips

Under modelleringsaktiviteten med tektoniska plattor, cirkulera bland grupperna och ställ frågor som: 'Vad händer om plattorna rör sig snabbare än ni trodde?' för att utmana elevernas hypoteser.

Vad att leta efter

Ge eleverna en bild på ett landskap som tydligt formats av antingen inre eller yttre krafter (t.ex. en vulkan eller en eroderad dalgång). Be dem skriva två meningar som förklarar vilken kraft som format landskapet och hur det gick till.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Självkännedom
• Självreglering
• Social Medvetenhet

Aktivitet 02

• Erfarenhetsbaserat lärande
• 45 min · Par

Experiment: Vittring och erosion

Placera sockerbitar eller krita i burkar med vatten, vinäger eller frostsimulering. Eleverna observerar förändringar dagligen i en vecka och mäter viktminskning. Diskutera hur vind och vatten förstärker processen i naturen.

Jämför hur vittring och erosion bidrar till att forma jordytan över tid.

Handledningstips

När ni gör experimentet med vittring och erosion, påminn eleverna att dokumentera varje steg med både bilder och korta anteckningar för att synliggöra förändringar över tid.

Vad att leta efter

Ställ frågan: 'Om en stor jordbävning inträffade nära där vi bor, vilka tre saker skulle kunna hända som påverkar vår vardag?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina idéer till klassen.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Självkännedom
• Självreglering
• Social Medvetenhet

Aktivitet 03

• Erfarenhetsbaserat lärande
• 40 min · Par

Kartanalys: Global fördelning

Dela ut världskartor med markeringar för vulkaner och jordbävningar. Eleverna i par markerar mönster, ritar ringen av eld och föreslår varför dessa områden är aktiva. Avsluta med helklassdiskussion om risker för bosättningar.

Analysera hur jordens inre och yttre krafter kan påverka människors liv och bosättningar.

Handledningstips

Vid kartanalysen, ge eleverna en tom karta över världen och låt dem först själva markera områden de känner till för att sedan jämföra med den riktiga kartan och diskutera likheter och skillnader.

Vad att leta efter

Visa en karta över världen och be eleverna peka ut och namnge minst två områden där jordbävningar eller vulkanutbrott är vanliga. Fråga sedan varför just dessa områden är mer aktiva.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Självkännedom
• Självreglering
• Social Medvetenhet

Aktivitet 04

• Simuleringsövning
• 50 min · Smågrupper

Simuleringsövning: Erosionslandskap

Bygg små landskap i brickor med sand, lera och stenar. Häll vatten långsamt för att visa hur floder eroderar dalar. Eleverna jämför före- och efterbilder och reflekterar över tidsskalor.

Förklara hur jordbävningar och vulkanutbrott uppstår och deras geografiska fördelning.

Handledningstips

Under simuleringen av erosionslandskap, begränsa materialen till fem föremål per grupp för att tvinga fram kreativa lösningar och diskussioner om varför vissa lösningar fungerar bättre än andra.

Vad att leta efter

Ge eleverna en bild på ett landskap som tydligt formats av antingen inre eller yttre krafter (t.ex. en vulkan eller en eroderad dalgång). Be dem skriva två meningar som förklarar vilken kraft som format landskapet och hur det gick till.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Social Medvetenhet
• Beslutsfattande

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Att undervisa om dessa processer kräver att man balanserar vetenskaplig noggrannhet med elevernas förkunskaper. Undvik att förenkla processerna för mycket, men använd konkreta exempel och kopplingar till elevernas vardag för att göra dem begripliga. Använd gärna berättelser om verkliga händelser för att illustrera hur krafterna påverkar människor, till exempel hur en vulkanutbrott kan förändra ett helt samhälle. Slutligen, betona att dessa processer sker över lång tid, vilket kan vara svårt för eleverna att greppa, så jämförelser med mänskliga tidsramar hjälper till att skapa förståelse.

Eleverna ska kunna förklara skillnaden mellan inre och yttre krafter, identifiera exempel på landskapsformer som skapats av dessa krafter och koppla processerna till människors liv och risker. De ska också kunna använda begrepp som tektoniska plattor, vittring och erosion i muntlig och skriftlig form.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Under aktiviteten Modellering: Tektoniska plattor, lyssna efter elever som säger att jordbävningar orsakas av monster eller djur under jorden.

  Avbryt diskussionen och be eleverna att visa med lerlapparna hur plattorna gnider mot varandra och hur spänningen byggs upp. Fråga sedan: 'Vad händer när spänningen släpps?' för att leda dem till att förstå att det är energin som frigörs som skapar jordbävningar.

• Under experimentet Vittring och erosion, observera om elever tror att förändringarna sker snabbt, som vid ett vulkanutbrott.

  Påminn eleverna om att forskare använder millimeter för att mäta vittring och att deras experiment bara är en liten del av en mycket lång process. Jämför med hur en sten i naturen kan ta tusentals år att brytas ner, medan deras sockerbit kanske tar några dagar.

• Under kartanalysen Global fördelning, lyssna efter elever som säger att alla vulkaner är farliga och exploderar hela tiden.

  Be eleverna att jämföra kartan med bilder av olika typer av vulkaner och fråga: 'Varför ser dessa vulkaner olika ut?' Låt dem diskutera att vissa vulkaner är lugna och långsamma, medan andra är explosiva, beroende på var de ligger och vilken typ av magma de har.

---

Metoder som används i denna översikt

• Erfarenhetsbaserat lärande
• Simuleringsövning