Filosofi · Gymnasiet 3 · Språkfilosofi och Logik · 5.º Período

Logik och Argumentationsanalys

Träning i att identifiera, strukturera och värdera argument. Eleverna lär sig skilja mellan giltiga och ogiltiga slutsatser samt upptäcka logiska felslut.

Kort sammanfattning:Logik och argumentationsanalys ger eleverna de verktyg som krävs för att tänka klart och strukturerat. Vi lär oss att identifiera premisser och slutsatser, samt att skilja mellan hållbarhet (är det sant?) och relevans (hör det till saken?). Eleverna tränas också i att känna igen vanliga logiska felslut som personangrepp, halmgubbar och cirkelargument.

• Skolverket Kursplaner
• Skolverket FIOFIO01: Logik och argumentationsanalys.
• Skolverket FIOFIO01: Kritiskt tänkande och granskning av information.

Om detta ämne

Logik och argumentationsanalys ger eleverna de verktyg som krävs för att tänka klart och strukturerat. Vi lär oss att identifiera premisser och slutsatser, samt att skilja mellan hållbarhet (är det sant?) och relevans (hör det till saken?). Eleverna tränas också i att känna igen vanliga logiska felslut som personangrepp, halmgubbar och cirkelargument.

Detta är kanske den mest praktiskt användbara delen av filosofikursen. Det stärker elevernas förmåga att kritiskt granska information i vardagen och att själva bygga upp övertygande resonemang i sina uppsatser. Genom att arbeta aktivt med att 'klä av' dåliga argument i grupp blir eleverna snabbt skickliga analytiker.

Nyckelfrågor

1. Vad gör ett argument hållbart och relevant?
2. Hur identifierar man dolda premisser?
3. Vilka är de vanligaste logiska felsluten i vardagliga debatter?

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att ett argument är bra bara för att slutsatsen är sann.

Vad man ska lära ut istället

Ett argument kan ha en sann slutsats men vara logiskt ogiltigt. Genom att arbeta med formell logik ser eleverna att vägen till slutsatsen är lika viktig som målet.

Vanlig missuppfattning

Att kritiskt tänkande betyder att man ska vara negativ mot allt.

Vad man ska lära ut istället

Kritiskt tänkande handlar om att värdera skäl, inte om att bara säga nej. Diskussioner om 'välvillighetsprincipen' (att tolka motståndaren så starkt som möjligt) hjälper här.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning

Felsluts-jakt

Olika stationer med korta texter eller reklamfilmer. Eleverna ska identifiera vilket logiskt felslut som används och förklara varför argumentet brister.

45 min·Smågrupper

Utforskande cirkel

Argument-pussel

Eleverna får ett antal påståenden på lappar och ska pussla ihop dem till ett giltigt deduktivt argument genom att identifiera dolda premisser.

30 min·Par

Gemensam problemlösning

Strukturerad debatt: Den logiska domstolen

Två elever debatterar ett ämne medan resten av klassen agerar 'logiska domare' som blåser i en visselpipa varje gång någon använder ett felslut.

40 min·Hela klassen

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan ett giltigt och ett hållbart argument?

Ett giltigt argument har en logisk struktur där slutsatsen följer av premisserna. Ett hållbart argument är dessutom baserat på sanna premisser.

Vad är en 'halmgubbe'?

Det är när man förvränger motståndarens argument till en enklare eller extremare version för att lättare kunna kritisera den. Det är ett mycket vanligt felslut i politiska debatter.

Varför är aktivt lärande så effektivt för logik?

Logik är som matematik; man måste öva för att förstå. Genom att analysera verkliga debatter i grupp får eleverna omedelbar feedback på sin analysförmåga och lär sig av varandras upptäckter.

Hur kan jag använda detta i källkritik?

Argumentationsanalys är källkritikens kärna. Genom att titta på hur ett påstående underbyggs kan eleverna avgöra om en källa är trovärdig eller om den bara använder retoriska knep.