Idéer för aktivt lärande
Introduktionen till filosofi syftar till att väcka elevernas förundran och kritiska tänkande. Här utforskar vi vad som skiljer en filosofisk fråga från en vetenskaplig eller vardaglig fråga. Istället för att söka efter empiriska data fokuserar vi på begreppsanalys och logisk stringens. För elever på gymnasiet är detta ofta det första mötet med ett ämne som inte ger färdiga svar, vilket kan vara både utmanande och befriande.
Aktivitet 01
Skapa stationer för etik, metafysik och kunskapsteori. Vid varje station får små grupper ett vardagligt scenario och ska formulera tre frågor utifrån stationens perspektiv.
Vad utmärker en filosofisk fråga?
Aktivitet 02
Eleverna får en lista med påståenden och frågor. De avgör först enskilt om frågan kan besvaras med mikroskop/måttband eller genom reflektion, diskuterar sedan i par och delar i helklass.
Vilka är filosofins huvudområden?
Aktivitet 03
Led en helklassdiskussion där läraren bara ställer öppna följdfrågor för att utforska värdet av att ifrågasätta det självklara i ett modernt samhälle.
Varför är filosofi viktigt idag?
Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt
Se upp för dessa missuppfattningar
Filosofi är bara personliga åsikter där alla har lika rätt.
Filosofi kräver logisk underbyggnad och stringens. Genom kamratrespons lär sig eleverna att skilja på ett ogrundat tyckande och ett välunderbyggt argument.
Filosofi är flummigt och saknar praktisk nytta.
Filosofi tränar analytisk förmåga som är avgörande i alla akademiska ämnen. Aktiva övningar i begreppsanalys visar snabbt hur användbart ämnet är för att lösa konkreta problem.
Metoder som används i denna översikt
Logik och argumentation
Grunderna i logisk argumentation och hur man identifierar hållbara och ohållbara argument. Eleverna tränar på att upptäcka vanliga argumentationsfel.
8 methodologies
Språkfilosofi och begreppsanalys
Hur språket påverkar vårt tänkande och hur vi kan klargöra begrepp för att undvika missförstånd. Fokus på mening, sanning och tolkning.
8 methodologies