Idéer för aktivt lärande
Logik och argumentation utgör filosofins verktygslåda. I denna del lär sig eleverna att bygga hållbara argument och att genomskåda retoriska knep och logiska felslut. Det är en central del av kursplanen som direkt kopplar till källkritik och demokratiskt deltagande. Genom att förstå skillnaden mellan hållbarhet och relevans blir eleverna skickligare på att både uttrycka sig och analysera andras texter.
Aktivitet 01
Eleverna får korta texter eller videoklipp från debattsidor. I smågrupper ska de identifiera minst två logiska felslut och namnge dem korrekt.
Vad är ett giltigt argument?
Aktivitet 02
Klassen delas i två lag. Varje talare måste börja med att sammanfatta motståndarens argument korrekt (för att undvika halmgubbar) innan de presenterar sitt eget motargument.
Hur identifierar vi logiska felslut?
Aktivitet 03
Använd digitala verktyg för att skapa argumentationskartor. Paren får en tes och ska bygga en struktur med premisser som är både sanna och relevanta.
Hur bygger man en stark argumentation?
Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt
Se upp för dessa missuppfattningar
Ett argument är bra bara för att slutsatsen är sann.
Ett argument kan ha en sann slutsats men ändå vara logiskt ogiltigt. Genom att använda formell logik i enkla övningar ser eleverna att strukturen är oberoende av innehållet.
Att vinna en debatt är samma sak som att ha rätt.
Retorik och logik är olika saker. Genom att analysera 'vinnande' men ologiska tal lär sig eleverna att prioritera rationell giltighet framför övertalningsförmåga.
Metoder som används i denna översikt
Vad är filosofi?
En introduktion till filosofins särart, dess delområden och varför vi filosoferar. Vi undersöker skillnaden mellan filosofiska och vetenskapliga frågor.
8 methodologies
Språkfilosofi och begreppsanalys
Hur språket påverkar vårt tänkande och hur vi kan klargöra begrepp för att undvika missförstånd. Fokus på mening, sanning och tolkning.
8 methodologies