Bild · Årskurs 4 · Tredimensionellt skapande och återbruk · Hösttermin

Återbrukskonst: Material och idéer

Vi skapar nya objekt av skräp och förpackningar för att diskutera hållbarhet och kreativitet.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:BI4-6:K1
• Lgr22:BI4-6:K2

Om detta ämne

Arkitektur och miniatyrbygge i årskurs 4 låter eleverna utforska förhållandet mellan människa, rum och funktion. Genom att bygga modeller i papper och kartong får de en praktisk introduktion till arkitektens arbetsmetoder. De lär sig om skala, planlösning och hur ljusinsläpp påverkar upplevelsen av ett rum. Detta område är starkt kopplat till kursplanens mål om bilder i elevernas omgivning och tredimensionell konstruktion.

Eleverna får fundera över hur arkitektur kan påverka vårt mående och hur man designar för olika behov. Att bygga i miniatyr kräver precision och förståelse för hur tvådimensionella ytor (ritningar) blir till tredimensionella objekt. Detta ämne blir levande när eleverna får skapa en gemensam miniatyrstad där varje byggnad har en specifik funktion och där de måste ta hänsyn till helheten.

Nyckelfrågor

1. Hur kan ett vardagligt föremål förvandlas till konst?
2. Vad säger våra sopor om hur vi lever idag?
3. Vilka nya former kan vi hitta i material som egentligen skulle kastas?

Lärandemål

• Klassificera olika typer av förpackningsmaterial baserat på deras ursprung och potentiella användningsområden i konst.
• Analysera hur form, textur och färg i återvunnet material kan användas för att uttrycka idéer om hållbarhet.
• Skapa en tredimensionell skulptur där minst tre olika typer av återvunnet material kombineras för att förmedla ett budskap.
• Utvärdera den konstnärliga effekten av en medelevs återbrukskonstverk med fokus på materialval och konceptuell idé.

Innan du börjar

Grundläggande tredimensionellt skapande

Varför: Eleverna behöver ha grundläggande kunskaper om hur man bygger och formar material i tre dimensioner för att kunna arbeta med återbrukade material.

Materialkännedom: Papper och kartong

Varför: Att ha arbetat med att klippa, limma och vika papper och kartong ger en bas för att hantera andra typer av material.

Nyckelbegrepp

Återbruk	Att använda material eller föremål igen, antingen i sin ursprungliga form eller som en del av något nytt, istället för att kasta dem.
Skräpkultur	Konstnärliga uttryck som använder sig av avfall och skräp som primärt material, ofta för att kommentera konsumtionssamhället.
Konceptuell konst	Konst där idén eller konceptet bakom verket är viktigare än det materiella utförandet eller den estetiska formen.
Tredimensionell	Något som har höjd, bredd och djup, till skillnad från en platt bild som bara har höjd och bredd.
Transformation	Förvandling av ett material eller föremål från en form eller funktion till en annan.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att arkitektur bara handlar om hur ett hus ser ut på utsidan.

Vad man ska lära ut istället

Eleverna behöver förstå att arkitektur handlar om funktionen inuti. Genom att låta dem 'provbo' sina modeller med små figurer upptäcker de om dörrar sitter rätt eller om rummen är praktiska.

Vanlig missuppfattning

Att det är svårt att bygga stabilt med bara papper.

Vad man ska lära ut istället

Många tror att papper är för svagt. Genom att visa hur man viker papper till rör eller veckade former (korrugering) lär sig eleverna att formen ger styrka åt materialet.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning: Arkitektens verktygslåda

Tre stationer: en för att vika stabila pelare av papper, en för att rita en enkel planritning, och en för att testa hur ficklampor skapar skuggor i en modellbox. Eleverna dokumenterar vilken teknik som var mest effektiv.

50 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Drömrummet

I par får eleverna en skokartong. De ska inreda ett rum för en specifik person (t.ex. en astronaut eller en konstnär). De måste samarbeta för att skapa möbler i rätt skala och förklara sina designval för klassen.

60 min·Par

Gallergång: Stadsplanering

Alla grupper placerar sina byggnader på ett stort papper på golvet. Klassen går runt och diskuterar var vägar, parker och torg ska ligga för att staden ska fungera bra för alla invånare.

30 min·Hela klassen

Kopplingar till Verkligheten

• Konstnärer som El Anatsui använder sig av tusentals kapsyler och metallbitar för att skapa stora, textila skulpturer som reflekterar över konsumtion och globalisering i Västafrika.
• Miljöorganisationer och designers arbetar med upcycling för att skapa nya produkter, som möbler gjorda av gamla bildäck eller väskor av kasserade reklamskyltar, för att minska avfallsmängderna.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna rita en bild av sitt påbörjade eller färdiga konstverk och skriva tre meningar om: 1. Vilket material som inspirerade dem mest. 2. Vilket budskap de vill förmedla. 3. Hur de har transformerat materialet.

Diskussionsfråga

Samla klassen och visa upp några olika typer av förpackningsmaterial (t.ex. plastflaska, äggkartong, tidningspapper). Fråga: 'Om ni skulle skapa ett konstverk om naturen, vilket av dessa material skulle ni välja och varför? Hur skulle ni använda dess egenskaper för att visa er idé?'

Kamratbedömning

Låt eleverna i par titta på varandras arbeten. Ge dem följande frågor att diskutera: 'Vad tycker du är mest intressant med din kamrats verk? Vilket material har använts på ett oväntat sätt? Kan du se vilket budskap konstnären vill förmedla?'

Vanliga frågor

Hur förklarar jag begreppet 'skala' för en 10-åring?

Använd en legofigur som referens. Om figuren är människan i modellen, hur stor behöver då dörren vara? Det gör det abstrakta matematiska begreppet konkret och lätt att förstå.

Vilket material är bäst för att bygga modeller?

Kapa-skivor är proffsigt men dyrt. Wellpapp från gamla kartonger, flingpaket och styvt ritpapper räcker långt och uppmuntrar till kreativt återbruk.

Behöver vi använda lim eller tejp?

Lär gärna ut tekniker för att flika ihop papper (slitsar). Det är ofta stabilare än lim och gör att modellen kan ändras under arbetets gång. Maskeringstejp är också bra då den går att måla på.

Vilka är fördelarna med att låta eleverna bygga modeller tillsammans?

När eleverna bygger tillsammans tvingas de kommunicera sina visioner och kompromissa, precis som riktiga arkitekter. De lär sig att se projektet ur flera perspektiv och löser tekniska problem genom att observera varandras metoder. Detta sociala lärande gör att de snabbare förstår komplexa begrepp som stadsplanering och rumslig organisation.