Läroplansmatris för Matematik

Organisera matematikkursinnehållet för läsåret: sekvensera begrepp från taluppfattning till tillämpning, följ spiralformade kunskapsmål och koppla innehållet till sammanhang från vardagen.

MatematikLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.7|415+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid årlig planering av matematikkurser för hela läsåret
  • För ämneslag som vill säkerställa en konsekvent sekvensering mellan klassrummen
  • Vid förberedelse inför nationella prov för att planera baklänges från provdatum
  • Vid utveckling av nya kurser eller revidering enligt nya kursplaner
  • Vid samtal om vertikal progression mellan olika stadier i en skola

Mallens sektioner

Identifiera kursen, ramverket för Lgr22 eller Gy25 och årets viktigaste matematiska idéer.

Kursnamn och årskurs:

Ramverk (Lgr22, Gy25):

Matematiska områden (Taluppfattning, Algebra, Geometri, Sannolikhet och statistik):

Årets stora matematiska mål:

Nödvändiga förkunskaper från föregående år:

Planera ordningsföljden på arbetsområdena och visa hur förståelsen byggs upp under året.

Område 1 (veckor, centralt innehåll, nyckelbegrepp, koppling till förkunskaper):

Område 2:

...

Var begreppslig förståelse prioriteras före procedurflyt:

Var spiralformade begrepp återkommer och fördjupas:

Kopplingar mellan olika områden:

Koppla kunskapskraven till specifika områden och identifiera vad som repeteras och fördjupas.

Nya mål som introduceras i år (och i vilket område):

Spiralmål (introducerade tidigare år, besöks nu med större djup):

Mål som förekommer i flera områden:

Standarder som kräver extra tid (2+ områden):

Planera när nyckelrepresentationer (konkret, bildmässigt, abstrakt) introduceras under året.

Laborativt material som introduceras per område:

Visuella och bildmässiga modeller per område:

Övergång till abstrakta representationer (när och hur):

Kopplingar mellan olika representationer som görs tydliga:

Planera årets större bedömningar, inklusive nationella prov och diagnoser.

Områdesbedömningar per vecka:

Anpassning till nationella prov (vilka områden täcker provets delar):

Diagnostiska bedömningar (vid start, mitt i året):

Fönster för extra stöd och intervention för elever som ligger efter:

Planera var matematiken kopplas till vardagen och andra skolämnen.

Område 1: Vardagskoppling (t.ex. bråk i matlagning, mätning i slöjd):

Område 2:

...

Ämnesövergripande kopplingar (dataanalys i NO, statistik i SO):

Kopplingar till samhälle eller yrkesliv:

Flips perspektiv

En läroplansmatris för matematik fungerar bäst när den är ärlig kring hur förståelse faktiskt byggs upp, inte bara i vilken ordning kapitlen kommer i läroboken. Denna mall hjälper dig att sekvensera områden så att begreppslig förståelse föregår räkneprocesser. Den synliggör den röda tråden genom läsåret och hjälper dig att identifiera naturliga kopplingar mellan olika matematiska förmågor.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Matematik

Använd Matematik årsplanering-strukturen för att rama in problemlösningssekvenser, så att eleverna arbetar med exempel innan procedurer formaliseras.

Om Matematik årsplanering-ramverket

Att planera matematikundervisning innebär en unik utmaning: lärandet är starkt sekventiellt, men ordningsföljden är inte alltid självklar. Vissa begrepp måste introduceras före andra, medan andra återkommer i en spiralform genom årskurserna med ökad komplexitet. En väl utformad läroplansmatris synliggör både förkunskaper och progression.

Den spiralformade läroplanen: De flesta kursplaner i matematik är utformade som en spiral där eleverna möter samma centrala innehåll flera gånger med ökat djup. Matrisen bör visa vilka mål som introduceras i år, vilka som fördjupas och vilka som repeteras från tidigare läsår.

Begreppslig utveckling: En effektiv årsplanering sekvenserar arbetsområden så att begreppslig förståelse byggs upp före procedurförmåga, och att båda leder fram till tillämpning. Områden som introducerar nya matematiska objekt bör ligga före de som kräver flyt i användningen av dessa.

Koppling mellan representationer: Ett viktigt beslut är när olika representationer (konkret, laborativt, bildmässigt, abstrakt) introduceras. Planeringen bör visa var laborativt material används och var eleverna förväntas övergå till rent abstrakt symbolarbete.

Tillämpning och sammanhang: Matematikplaneringar som bara består av isolerade områden missar möjligheten att koppla samman idéer. Effektiva matriser identifierar var olika delar möts, till exempel där statistiska resonemang kräver proportionellt tänkande eller där geometri involverar algebraisk modellering.

Vertikal koherens: Matematik kräver vertikal sammanhållning mer än något annat ämne. Varje års undervisning måste bygga på det föregående och skapa grunden för nästa. Denna matris bör utformas med god kännedom om kunskapskraven i både tidigare och kommande årskurser.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Veckoplanering

Skapa en veckovis planering som förankrar undervisningen i skolkalendern: ta hänsyn till provperioder, lov och repetitionstid för att i förväg veta var tidspressen blir störst.

Matematikarbetsområde

Planera ett matematikarbetsområde med begreppsmässig sammanhållning: från intuitiv förståelse till procedurell säkerhet och tillämpning i sammanhang. Varje lektion bygger på föregående i en sammanlänkad sekvens.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

Prioritera djup framför bredd för de mest grundläggande begreppen. Vissa mål kan beröras kortfattat i ett sammanhang utan omfattande instruktion. Identifiera vilka begrepp som är bärande för framtida lärande och skydda deras tid även när schemat är tajt.
Bygg in diagnoser i början av året och inför varje nytt område. Planera in explicita perioder för stödinsatser där elever med luckor kan få riktad hjälp utan att missa den ordinarie undervisningen. Att låtsas som att alla elever ligger på rätt nivå är en vanlig men farlig fiktion.
Färgkoda eller tagga mål som återkommer i flera områden. För varje gång ett mål återkommer, notera specifikt hur det fördjupas eller utvidgas, snarare än att bara skriva att det dyker upp igen.
En matris är oftast på en för hög nivå för detaljerade strategier; dessa hör hemma i lektionsplaneringen. Undantaget är övergripande pedagogiska ställningstaganden, som att använda laborativa material, vilket bör vara konsekvent genom hela matrisen.
Minst en gång per år. Planeringen bör uppdateras baserat på resultat från nationella prov, lärares erfarenheter av tidsåtgång och eventuella ändringar i kursplanen. En matris som inte reviderats på tre år är sannolikt inaktuell.
Matematik är ett av de ämnen där aktivt lärande har starkast forskningsstöd. Din matris kan identifiera vilka områden som lämpar sig för laborativt utforskande, kollaborativ problemlösning eller matematiska samtal. Genom att planera detta på matrisnivå säkerställer du att eleverna får en varierad och praktisk upplevelse under hela året. Använd denna matris för helheten och Flip för att skapa de enskilda lektionerna som ger liv åt varje område.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →