Läroplansmatris för högstadiet och gymnasiet

Organisera gymnasie- eller högstadiekursen för läsåret: koppla arbetsområden till kunskapskrav och nationella prov, planera externa bedömningar och bygg den akademiska självständighet som eleverna behöver för vidare studier.

All SubjectsHögstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.2|622+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Årlig läroplansplanering för högstadiet och gymnasiet
  • Utveckling av kurser med särskilda krav som IB eller spetsprogram
  • Säkerställande av att kunskapskrav och centralt innehåll täcks under läsåret
  • Samordning inom arbetslag för en likvärdig undervisning
  • Vid design av nya kurser eller revidering av befintliga studieplaner

Mallens sektioner

Identifiera kursen, centralt innehåll och målen för elevernas utveckling.

Kursnamn och årskurs:

Koppling till läroplan (Lgr22 eller Gy11/25):

Akademiska färdigheter som kursen utvecklar:

Externa bedömningar (Nationella prov, gymnasiearbete):

Förkunskaper och förväntad beredskap hos eleverna:

Planera ordningsföljden över läsåret och visa hur komplexitet och självständighet ökar.

Arbetsområde 1 (veckor, tema, centralt innehåll, komplexitetsnivå):

Arbetsområde 2:

...

Var stöttningen gradvis minskas:

Var elevernas självständighet når sin högsta nivå:

Justeringar för slutår (t.ex. fokus på gymnasiearbete):

Koppla centralt innehåll och akademiska förmågor till de olika arbetsområdena.

Centralt innehåll per arbetsområde:

Högre kognitiva förmågor (analys, värdering, syntes):

Akademiskt skrivande och källkritik:

Forsknings- och undersökningsmetodik:

Muntlig interaktion och debatteknik:

Planera kopplingen mellan undervisningen och de nationella proven eller andra externa krav.

Externa bedömningar (Nationella prov, certifieringar):

Innehåll i varje enhet som stöttar dessa bedömningar:

Strategi för provförberedelse (integrerad vs dedikerad repetition):

Tillfällen för formativ feedback och övningsprov:

Nyckelfärdigheter som prioriteras i bedömningen:

Planera var eleverna utvecklar förmågan att bedriva egna studier och undersökningar.

Utveckling av undersökningsmetodik per enhet:

Självständiga projekt eller fördjupningsuppgifter:

Instruktion i källvärdering och informationssökning:

Tidsplan för större arbeten (t.ex. gymnasiearbetet):

Elevens valmöjligheter inom forskningsområden:

Kartlägg större bedömningstillfällen och planera för metakognitiv reflektion.

Större bedömningar per enhet (fokus på förmågor):

Längre analytiska skrivprojekt:

Portföljmetodik eller slutpresentationer:

Tillfällen för metakognitiv reflektion:

Kommunikation med elever om akademiska förväntningar:

Flips perspektiv

Kursplaneringar för högre årskurser bör sätta en ambitiös standard som fokuserar på att bygga de tanke- och kommunikationsförmågor som krävs i krävande sammanhang. Denna matris hjälper dig att designa en kurs där varje arbetsområde flyttar eleverna närmare akademisk självständighet. Genom att fokusera på djup snarare än yta skapar vi en miljö där eleverna äger sin egen lärprocess.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För All Subjects

Tillämpa Högstadie-/gymnasieplanering genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter All Subjectss unika innehållskrav.

Om Högstadie-/gymnasieplanering-ramverket

Läroplansplanering för högstadiet och gymnasiet bär det största ansvaret i skolgången. Det eleverna lär sig i årskurs 7 till 9 och under gymnasietiden formar direkt deras beredskap för högre studier, yrkesliv och samhällsdeltagande. En kursplanering på denna nivå bör prioritera djupförståelse, självständighet och överförbara tankeförmågor vid sidan av ämneskunskaper.

Integration av högskoleförberedelse: En planering bör visa hur arbetsområden förbereder eleverna för akademiska förväntningar. Analytiskt skrivande, självständig forskning och metakognitiv reflektion är inte tillägg utan baslinjen för vad god kvalitet innebär i varje moment.

Kunskapskrav och betygskriterier: Planeringen bör kopplas explicit till de betygskriterier och kunskapskrav som Skolverket fastställt. Elever som förstår hur deras arbete värderas utanför klassrummet är bättre rustade att producera resultat som möter dessa standarder.

Övergångar och slutår: Sista året på gymnasiet präglas ofta av gymnasiearbeten och förberedelser för livet efter skolan. En bra planering bör lägga det mest krävande innehållet tidigt och bygga in den flexibilitet som krävs för slutårets särskilda utmaningar.

Metakognition och självstyrning: Det viktigaste resultatet av en utbildning är elever som kan lära sig själva. En planering som inkluderar metakognition, där eleverna tänker på hur de lär sig, skapar individer som är bättre förberedda för alla postgymnasiala vägar.

Vertikal koherens: Lärare behöver ofta tid för att undersöka vad nästa utbildningssteg eller arbetsgivare faktiskt förväntar sig. Att bygga in tid för att revidera kursplanen utifrån dessa insikter är en form av kvalitetssäkring för undervisningen.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Högstadie-/gymnasiearbetsområde

För äldre elever ställer detta arbetsområde krav på högre ordningens tänkande, självständig undersökning och sokratiska samtal. Det utvecklar analytisk förmåga, ämneskunskap och akademisk självständighet inför vidare studier.

Baklänges planeringsarbete

Planera arbetsområdet från det förväntade resultatet. Kunskapsmålen fastläggs först, sedan bedömningsformer och slutligen lektionssekvensen. Varje lektion bidrar från dag ett mot ett tydligt mål.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

Lägg det mest krävande innehållet under höstterminen. Använd vårterminen för gymnasiearbeten, självständiga undersökningar och projekt som bibehåller engagemanget även när den schemalagda intensiteten minskar. Bygg in stor flexibilitet i planeringen för våren.
Integrera provförberedelserna i den ordinarie undervisningen. När innehåll lärs ut för djupförståelse presterar eleverna bättre på nationella prov än vid ren provträning. Använd gamla provfrågor som formativa verktyg under hela året.
Börja med strukturerade undersökningar där du tillhandahåller källor och frågor. Släpp gradvis ansvaret mot helt självständiga projekt där eleverna formulerar egna frågor och väljer källor. Synliggör denna progression i din planering.
I de flesta kurser ger färre arbetsområden med större djup bättre resultat än att stressa igenom många områden ytligt. Undantaget är kurser med omfattande nationella prov som kräver en viss bredd, men även där bör fokus ligga på de stora linjerna.
Dela en elevvänlig version av planeringen vid kursstart. Visa de centrala frågorna, de stora projekten och vilka förmågor de kommer att utveckla. Koppla detta tydligt till vad som förväntas vid högre studier för att öka motivationen.
Elever i högre åldrar gynnas av aktivt lärande som speglar verkligt intellektuellt arbete: seminarier, forskningsprojekt, laborationer och debatter. Din planering kan visa var dessa upplevelser förankrar varje enhet. Använd denna matris för helhetsbilden och Flip för att generera de enskilda lektionerna som gör varje seminarium eller undersökning strukturerad och utmanande.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →