Hoppa till innehållet
Hexagonalt tänkande

Visualisera kopplingar mellan begrepp

Hexagonalt tänkande

Eleverna får hexagonformade kort med centrala begrepp, personer, händelser eller idéer. De ska placera hexagonerna så att sidor som rör vid varandra representerar en koppling, och sedan förklara varför de valt just den placeringen. Det finns inget enskilt "rätt" svar; värdet ligger i resonemangen och diskussionerna som uppstår.

Tidsåtgång25–40 min
Gruppstorlek12–32
Blooms taxonomiAnalyze · Evaluate
PrepLow · 10 min

Vad är Hexagonalt tänkande?

Hexagonalt tänkande är en metod för begreppskartläggning som använder hexagoner (fysiska lappar eller digitala verktyg) för att representera och koppla samman idéer. Varje hexagon bär ett begrepp, en händelse eller en idé; eleverna arrangerar dem på en yta och förhandlar i grupp om var varje hexagon ska gränsa till en annan, med verbal motivering för varje koppling.

Hexagonformen är inte godtycklig. En hexagon har sex sidor, vilket innebär att ett begrepp samtidigt kan kopplas till sex andra. Den multi-konnektiviteten tvingar eleverna att tänka i nätverk snarare än hierarkier. Det finns inget centralt begrepp som de andra kretsar kring, utan en konstellation av ömsesidiga relationer. Det är en fundamentalt annorlunda bild av kunskap än ett organisationsschema eller en tankekarta med ett nav i mitten.

Det som gör metoden pedagogiskt kraftfull är det samtal den genererar under konstruktionen. Två elever som är oeniga om kopplingen mellan två hexagoner måste argumentera för sin ståndpunkt och åberopa fakta, orsakssamband eller tematiska associationer. Dessa oenigheter är lärandets kärna. Förhandlingen om placeringen avslöjar varje elevs mentala representation av innehållet och konfronterar den med andras.

I Lgr22:s kommunikativa förmågor och i de analytiska förmågorna i samhällskunskap, historia och naturvetenskap ryms det hexagonala tänkandet naturligt. Det är inte ett svar på frågan 'vad vet du?' utan på frågan 'hur hänger det du vet ihop?', och den frågan är ofta viktigare för att mäta djup förståelse.

Metoden är kraftfullast för komplexa, flerdimensionella ämnen. För enkel faktakunskap är det överkurs. Välj innehåll som genuint har flera samverkande dimensioner: historiska skeenden med politiska, ekonomiska och kulturella faktorer; ekologiska system; litterära verk med tema, karaktär, symbol och berättarteknik.

Fotografera alltid det slutliga arrangemanget och be eleverna skriva en kort motivering av sina viktigaste kopplingar. Den skriftliga motiveringen är det bedömningsbara underlaget som gör aktiviteten synlig för läraren.

Så genomför du Hexagonalt tänkande

  1. Välj ut nyckelbegrepp

    5 min

    Identifiera 15–30 viktiga termer, namn, datum eller teman från det område ni arbetar med just nu.

  2. Förbered hexagonerna

    5 min

    Skriv ett begrepp på varje hexagonbricka och skicka med några tomma brickor så att eleverna kan lägga till egna unika idéer.

  3. Facilitera gruppdiskussionen

    5 min

    Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att arrangera brickorna så att sidor som rör vid varandra representerar en meningsfull koppling.

  4. Kräv muntlig motivering

    6 min

    Gå runt i klassrummet under processen och be eleverna förklara 'varför' bakom specifika kopplingar för att säkerställa att de tänker kritiskt.

  5. Dokumentera kopplingarna

    6 min

    Låt eleverna klistra upp sitt slutgiltiga arrangemang på en affisch eller ta ett foto, och be dem sedan markera de viktigaste kopplingarna med skriftliga förklaringar.

  6. Genomför en gallerirunda

    6 min

    Låt grupperna fysiskt förflytta sig till varandras kartor för att se olika perspektiv på hur samma begrepp kan hänga ihop.

När ska Hexagonalt tänkande användas i klassrummet

  • Hitta kopplingar mellan olika ämnen
  • Förstå nätverk av orsak och verkan
  • Repetera hela arbetsområden
  • Utforska tematiska samband

Vetenskapligt stöd för Hexagonalt tänkande

  • Paivio, A. (1986, Oxford University Press, Oxford Psychology Series, No. 9)

    Användningen av både verbala och visuella representationer (dubbel kodning) förbättrar minnet och förståelsen avsevärt jämfört med att bara använda en modalitet.

  • Hattie, J. (2008, Routledge, 1st Edition)

    Strategier som främjar begreppskartläggning och metakognitiva strategier har hög effektstyrka (0,60 till 0,69) på elevernas prestationer och djupförståelse.

  • Chi, M. T. H., Wylie, R. (2014, Educational Psychologist, 49(4), 219-243)

    Interaktiva och konstruktiva aktiviteter, såsom gemensam manipulation av begrepp, leder till djupare lärande än passivt eller enbart aktivt engagemang.

Skapa ett uppdrag med Hexagonalt tänkande

Använd Flip Education för att skapa en komplett lektionsplanering för Hexagonalt tänkande, anpassad efter din kursplan och redo att användas i klassrummet.