Språkets struktur och variation · Vårterminen

Språklig variation och slang

Eleverna undersöker hur vi anpassar vårt språk efter vem vi pratar med och var vi befinner oss.

Om detta ämne

Språklig variation är en naturlig del av vårt sociala liv. I årskurs 7 utforskar vi hur vi anpassar vårt språk beroende på sammanhang, mottagare och syfte. Vi tittar på skillnader mellan formellt och informellt språk, samt hur slang och gruppspråk fungerar som identitetsmarkörer. Detta är en viktig del av kursplanen som handlar om att förstå språkets betydelse för grupptillhörighet och hur talat språk skiljer sig från skrivet språk.

Vi diskuterar också hur digital kommunikation har skapat nya sätt att uttrycka sig, där gränsen mellan tal och skrift ofta suddas ut. Genom att bli medvetna om sina egna språkliga register får eleverna större makt över hur de uppfattas i olika situationer. Ämnet bjuder in till spännande observationer av det egna språkbruket och diskussioner om vad som anses vara 'korrekt' svenska i olika miljöer.

Lärandemål

• Jämföra och förklara skillnader i språkbruk mellan formella och informella situationer.
• Analysera slanguttrycks funktion för identitetsskapande inom specifika sociala grupper.
• Kritiskt granska hur digital kommunikation påverkar skriftspråkliga normer och uttryck.
• Identifiera och beskriva hur mottagare och syfte styr språkliga val.
• Skapa egna exempel på språklig variation baserat på givna scenarier.

Innan du börjar

Grundläggande om språkets struktur

Varför: Eleverna behöver ha en grundläggande förståelse för ordklasser och meningsbyggnad för att kunna analysera språkliga variationer.

Kommunikation och samspel

Varför: Förståelse för grundläggande kommunikationsprinciper är nödvändig för att kunna analysera hur språket anpassas efter mottagare och syfte.

Nyckelbegrepp

Register	Olika sätt att tala och skriva beroende på situation, vem man pratar med och vad man vill uppnå. Det kan vara formellt eller informellt.
Slang	Informella ord och uttryck som används inom en viss grupp, ofta bland unga. Slang kan skapa gemenskap och visa tillhörighet.
Gruppspråk	Språk som används inom en specifik grupp, till exempel en yrkesgrupp eller en subkultur. Det kan vara slang, facktermer eller speciella uttryck.
Digital kommunikation	Kommunikation som sker via digitala medier, till exempel chatt, sociala medier eller e-post. Här kan gränsen mellan talat och skrivet språk vara otydlig.
Identitet	Hur man uppfattar sig själv och hur man vill att andra ska se en. Språket spelar en stor roll för att forma och uttrycka sin identitet.

Idéer för aktivt lärande

Rollspel: Språk-kameleonten

Eleverna får ett scenario (t.ex. att berätta om en borttappad nyckel) och ska spela upp det för tre olika mottagare: en kompis, en rektor och en polisanmälan. Klassen diskuterar vilka ordval och tonfall som ändras i de olika rollspelen.

⏱ 40 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Utforskande cirkel: Slang-lexikonet

I smågrupper samlar eleverna in aktuella slangord och försöker definiera dem samt hitta deras ursprung (t.ex. lånord från andra språk). De diskuterar sedan i vilka situationer det är lämpligt att använda orden och när det inte är det.

⏱ 45 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Chatt vs. Brev

Eleverna jämför ett chattmeddelande med ett formellt mejl om samma ämne. De identifierar specifika drag (förkortningar, emojis, meningsbyggnad) och diskuterar i par varför vi skriver så olika i dessa kanaler.

⏱ 25 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Programledare i TV-program som 'Moraeus med mera' anpassar sitt språk för att skapa en varm och inbjudande atmosfär med både formella och informella inslag för att nå en bred publik.

Ungdomar som skapar innehåll på TikTok använder ofta en specifik slang och egna uttryck för att bygga en gemenskap och förstärka sin digitala identitet inom plattformen.

Journalister som skriver för en morgontidning använder ett mer formellt skriftspråk än vad de kanske skulle göra i en privat chattkonversation, för att uppfattas som trovärdiga och professionella.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att slang är 'fel' eller 'dåligt' språk.

Vad man ska lära ut istället

Förklara att slang är en rik språklig resurs som fyller en viktig social funktion. Problemet är inte slangen i sig, utan om man inte kan växla till ett mer formellt språk när situationen kräver det.

Vanlig missuppfattning

Att alla ungdomar pratar på samma sätt.

Vad man ska lära ut istället

Visa på den stora variationen inom ungdomsspråk beroende på bostadsort, intressen och bakgrund. Genom att lyssna på olika dialekter och sociolekter kan eleverna se att det finns många sätt att vara ung på språkligt.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de får skriva ner ett exempel på ett ord eller uttryck de hört användas som slang. Be dem sedan förklara vem som använder det och i vilken situation, samt vilken funktion det fyller för gruppen.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Tänk på en situation där du pratar med dina kompisar och en där du pratar med en lärare. Vilka tre ord eller uttryck skiljer sig mest åt mellan dessa situationer och varför tror du det är så?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar.

Snabbkontroll

Visa två korta texter, en formell och en informell (t.ex. ett utdrag ur en nyhetsartikel och ett utdrag från en chatt). Be eleverna identifiera vilken text som är vilken och lista minst två språkliga drag som skiljer dem åt.

Vanliga frågor

Varför ändrar vi vårt språk i olika grupper?

Vi gör det för att passa in och visa tillhörighet. Genom att använda samma ord och uttryck som de vi pratar med skapar vi en känsla av gemenskap. Det kallas för språklig anpassning eller kodväxling.

Vad kännetecknar ett formellt språk?

Formellt språk används ofta i skolan, på arbetet eller i kontakt med myndigheter. Det kännetecknas av längre meningar, specifika ordval, avsaknad av slang och en mer objektiv ton.

Hur påverkar mobilen vårt sätt att skriva?

Digital kommunikation är ofta snabb och liknar talat språk. Vi använder emojis för att visa känslor som annars syns i ansiktet, och vi förkortar ord för att det ska gå fortare. Detta påverkar vår förmåga att skriva kort och effektivt.

Hur kan rollspel hjälpa eleverna att förstå språklig variation?

Genom rollspel får eleverna fysiskt uppleva hur det känns att byta register. Det blir tydligt att språket är ett verktyg som man kan välja att använda på olika sätt. Det ökar deras språkliga självförtroende och förståelse för sociala koder.