Skip to content
Förklarande texter
Svenska · Årskurs 6 · Skriva olika typer av texter · Vårterminen

Förklarande texter

Hur förklarar man hur något fungerar eller varför något händer? Vi tränar på att skriva faktatexter som på ett enkelt och logiskt sätt förklarar ett ämne.

Kort sammanfattning:Hur kan vi förklara komplicerade saker på ett enkelt sätt? I det här arbetsområdet blir vi experter på att skriva texter som svarar på frågorna 'hur' och 'varför'.

Skolverket KursplanerLgr22: Svenska, Åk 4-6 - Läsa och skriva

Om detta ämne

Detta arbetsområde fokuserar på förklarande texter, en central texttyp inom sakprosan som är avgörande för elevers kunskapsutveckling i alla skolämnen. Enligt Lgr22 ska elever i årskurs 4-6 kunna läsa, förstå och själva producera olika typer av texter för att kommunicera och lära. Förklarande texter syftar till att svara på frågorna 'hur?' och 'varför?' genom att klargöra orsakssamband och processer på ett logiskt och strukturerat sätt. Till skillnad från berättande texter, som följer en kronologisk händelsekedja med karaktärer och en handling, är förklarande texter ofta tematiskt uppbyggda med ett objektivt och opersonligt språk. Undervisningen bör belysa texttypens specifika drag, såsom användningen av ämnesspecifika begrepp, bindeord som signalerar kausalitet (t.ex. 'därför', 'eftersom', 'på grund av') och hur visuella element som diagram och bilder samspelar med texten för att fördjupa förståelsen. Genom att arbeta med förklarande texter utvecklar eleverna inte bara sin skrivförmåga utan även sitt kritiska tänkande och sin förmåga att analysera och förstå komplexa samband i omvärlden. Arbetet kopplar direkt till kunskapskraven om att kunna skriva olika slags texter med tydligt innehåll och fungerande struktur samt anpassa språket efter syfte och mottagare.

Nyckelfrågor

  1. Identifiera de typiska dragen för en förklarande text, som orsak och verkan.
  2. Förklara hur rubriker och bilder kan hjälpa läsaren att förstå en förklarande text.
  3. Jämför en förklarande text om vattnets kretslopp med en berättelse om en regndroppe.

Lärandemål

  • Identifiera typiska språkliga drag och strukturer för en förklarande text.
  • Använda relevanta bindeord för att tydliggöra orsakssamband.
  • Skriva en egen förklarande text med logisk struktur, passande rubriker och stödjande bilder.
  • Jämföra en förklarande text med en berättande text och redogöra för deras olika syften och drag.
  • Ge och ta emot respons på texter för att utveckla och förtydliga innehållet.

Nyckelbegrepp

OrsakAnledningen till att någonting händer.
VerkanResultatet eller konsekvensen av en orsak.
BindeordOrd som binder ihop meningar och visar samband, till exempel 'eftersom', 'därför', 'på grund av'.
ObjektivAtt vara saklig och inte blanda in personliga åsikter eller känslor.
KausalitetFörhållandet mellan en orsak och dess verkan.
ProcessEn serie händelser som leder till ett visst resultat, till exempel hur en larv blir en fjäril.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningElever blandar ihop en förklarande text med en instruerande text. De tror att förklara 'hur' något fungerar är samma sak som att ge instruktioner för 'hur' man gör något.

Vad man ska lära ut istället

Klargör syftet: en förklarande text vill skapa förståelse, medan en instruktion vill få någon att utföra en handling. Jämför en text som förklarar hur en förbränningsmotor fungerar med en instruktion för hur man byter olja i en bil.

Vanlig missuppfattningElever skriver en berättelse istället för en förklaring. De personifierar objekt (t.ex. 'den lilla regndroppen var ledsen') och fokuserar på händelser istället för orsakssamband.

Vad man ska lära ut istället

Betona att förklarande texter använder ett objektivt och opersonligt språk. Träna på att använda typiska bindeord för orsak och verkan ('eftersom', 'därför') istället för berättande tidsord ('sedan', 'plötsligt').

Vanlig missuppfattningElever radar upp fakta utan att skapa ett logiskt samband mellan dem. Texten blir en lista istället för en förklaring.

Vad man ska lära ut istället

Använd grafiska modeller som tankekartor eller flödesscheman för att hjälpa eleverna att sortera information och se sambanden innan de börjar skriva. Ställ ofta frågan: 'Hur hänger det här ihop med det du skrev innan?'.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Läsa en artikel på en nyhetssajt som förklarar varför det har blivit dyrare att köpa mat.
  • Förstå en manual som förklarar hur en ny app på telefonen fungerar.
  • Titta på ett naturprogram som förklarar varför vissa djur går i ide på vintern.
  • Läsa en skylt på ett museum som förklarar hur ett gammalt föremål användes.
  • Förklara för en kompis reglerna i ett spel och varför en viss regel finns.

Bedömningsidéer

Kamratbedömning

Låt eleverna i par identifiera och markera 'orsak' och 'verkan' i en kort text. Detta ger en snabb bild av deras förståelse för begreppen.

Snabbkontroll

Eleven skriver en egen förklarande text om ett självvalt ämne. Bedömningen fokuserar på textens struktur, tydlighet i förklaringen, användning av bindeord och samspel mellan text och bild.

Snabbkontroll

Eleverna använder en checklista för att granska sin egen text. Checklistan kan innehålla punkter som: 'Har jag en tydlig rubrik?', 'Har jag förklarat varför något händer?', 'Har jag använt minst tre bindeord?'.

Vanliga frågor

Måste en förklarande text alltid handla om NO-ämnen?
Nej, absolut inte. Man kan skriva förklarande texter om nästan vad som helst, till exempel varför vikingarna gav sig ut på resor (historia), hur ett val i Sverige går till (samhällskunskap) eller varför vissa mönster är vanliga i konst (bild).
Vad är skillnaden mellan att förklara och att beskriva?
En beskrivande text talar om HURDAN något är (en isbjörn har vit päls och svarta tassar). En förklarande text talar om VARFÖR något är på ett visst sätt (isbjörnen har vit päls FÖR ATT kamouflera sig i snön).
Är det fusk att titta på bilder när man skriver?
Tvärtom! I förklarande texter är bilder, diagram och kartor jätteviktiga. De hjälper både den som skriver att förstå och den som läser att hänga med i förklaringen.

Planeringsmallar för Svenska

Edited by Adriana Perusin, Editor-in-Chief, Flip Education
Synthesized by Flip Education from Palincsar and Brown's reciprocal teaching research (1984)