Detektiver i faktadjungeln · Höstterminen

Skriva egna faktatexter

Eleverna samlar fakta om ett valt ämne och sammanställer detta till en egen text med bild och bildtext.

Om detta ämne

Att skriva egna faktatexter är ett sätt för eleverna att bli producenter av kunskap. I årskurs 2 tränar vi på att samla information, välja ut det viktigaste och organisera det i en enkel struktur med rubrik och bild. Detta arbete stöttar kursplanens mål om att skriva enkla texter med faktiskt innehåll och att använda digitala verktyg eller handstil för att förmedla ett budskap.

Processen att skriva fakta lär eleverna att vara noggranna och att tänka på sin mottagare. De behöver fundera på vilka ord som kräver en förklaring och hur en bild kan stödja det de skriver. Det är också ett utmärkt tillfälle att öva på att skriva med egna ord istället för att skriva av, vilket är en viktig språklig utmaning.

Skrivandet blir mer meningsfullt när det sker i ett socialt sammanhang. Genom att skriva för varandra, ge respons och publicera sina texter i ett gemensamt format, ökar motivationen och förståelsen för faktatextens syfte.

Lärandemål

• Identifiera och samla relevant fakta om ett valt ämne från minst två olika källor.
• Klassificera och välja ut den viktigaste informationen för att besvara nyckelfrågorna för faktatexten.
• Skapa en enkel faktatext med rubrik, bild och bildtext som sammanfattar insamlad fakta med egna ord.
• Analysera hur en bild kan förstärka och förtydliga informationen i en faktatext.

Innan du börjar

Att läsa och förstå enkla texter

Varför: Eleverna behöver kunna läsa och förstå information för att kunna samla fakta till sin egen text.

Grundläggande skrivförmåga (bokstäver, ord, meningar)

Varför: Eleverna behöver behärska grunderna i att forma bokstäver och sätta ihop dem till ord och meningar för att kunna skriva sin faktatext.

Nyckelbegrepp

Faktatext	En text som handlar om verkliga saker, personer eller händelser och som syftar till att ge läsaren kunskap.
Rubrik	En titel som talar om vad texten handlar om och som lockar läsaren att fortsätta läsa.
Bildtext	En kort text som förklarar vad bilden visar och som kopplar ihop bilden med innehållet i faktatexten.
Källa	Varifrån man hämtar sin information, till exempel en bok, en webbplats eller en intervju.
Egna ord	Att återberätta information som man har läst eller hört med sina egna formuleringar, istället för att kopiera texten rakt av.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel: Expert-grupper

Dela in klassen i grupper som blir 'experter' på olika delar av ett ämne (t.ex. igelkottens mat, boende och ungar). Varje grupp skriver en del av en faktatext som sedan sätts ihop till en gemensam klassbok.

⏱ 60 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Lärande genom undervisning: Bildtext-fixarna

Eleverna byter faktatexter med varandra. Uppgiften är att titta på kompisens bild och föreslå en tydlig bildtext som förklarar något som inte redan står i den stora texten.

⏱ 20 min·Par

Generera uppdrag

Stationsundervisning: Informations-sorteraren

Vid en station får eleverna en kort text med massor av fakta. De ska använda överstrykningspennor för att välja ut de tre viktigaste sakerna och sedan skriva om dessa till egna korta meningar vid nästa station.

⏱ 40 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Journalister på lokaltidningen skriver faktatexter om händelser i kommunen, som till exempel en ny lekplats eller ett lokalt evenemang. De samlar information från olika källor och skriver sedan texter med bilder för att informera invånarna.

Museipedagoger skapar faktatexster och utställningar för att lära besökare om historiska föremål eller vetenskapliga upptäckter. De väljer ut den mest intressanta informationen och presenterar den på ett lättförståeligt sätt med bilder och texter.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att man måste få med precis allt man har läst i sin egen text.

Vad man ska lära ut istället

Lär eleverna att 'rensa i faktadjungeln'. Genom att använda tankekartor i grupp kan de se vilka fakta som hör ihop och vilka som är viktigast för att läsaren ska förstå ämnet.

Vanlig missuppfattning

Att man kan skriva av meningar rakt av från en bok.

Vad man ska lära ut istället

Öva på att läsa en mening, titta bort och sedan berätta för en kompis vad man minns. Det muntliga berättandet hjälper eleverna att formulera egna meningar innan de skriver ner dem.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de får skriva ner två nya ord de lärt sig under arbetet med faktatexter och förklara vad de betyder med egna ord. De får också skriva en mening om vad de tycker är viktigast att tänka på när man skriver en faktatext.

Kamratbedömning

Låt eleverna byta sina utkast till faktatexter med en kamrat. Ge dem en enkel checklista: Finns en rubrik? Finns en bild? Finns en bildtext? Är texten skriven med egna ord? Kamraten skriver en positiv kommentar och en fråga om något som är oklart.

Snabbkontroll

Ställ följande frågor till klassen under arbetets gång: 'Var hittade du den här informationen?' (för att kontrollera källhantering) och 'Kan du förklara det här med egna ord?' (för att kontrollera förståelse och undvika avskrift).

Vanliga frågor

Hur kan studentcentrerat lärande minska avskrivning från källor?

Genom att använda strategier som 'Läs-Tänk-Berätta' i par tvingas eleverna bearbeta informationen muntligt innan de skriver. När de förklarar fakta för en kompis använder de naturligt sitt eget språk, vilket gör det mycket lättare att sedan skriva ner en egen text istället för att mekaniskt kopiera källan.

Vilka ämnen passar bäst för de första faktatexterna?

Djur är ofta ett vinnande koncept eftersom det finns tydliga kategorier (utseende, mat, ungar). Även intressen som sport, dataspel eller hobbys fungerar bra eftersom eleverna redan har en viss förförståelse.

Hur mycket hjälp behöver eleverna med stavning i faktatexter?

Fokusera först på innehåll och struktur. Skapa gärna en gemensam 'ordvägg' med svåra ämnesord (t.ex. 'däggdjur' eller 'atmosfär') som eleverna kan titta på när de skriver, så att stavningen inte hindrar skrivflytet.

Ska eleverna skriva för hand eller digitalt?

Enligt Lgr22 ska eleverna få öva på båda. Digitalt skrivande underlättar ofta redigering och att infoga bilder, medan handstil tränar finmotorik och minne. Variera gärna beroende på syftet med lektionen.