Tonårstiden är en period av intensiv biologisk, kognitiv och social förändring. I den svenska skolan är detta ämne särskilt relevant då eleverna befinner sig mitt i processen. Vi analyserar identitetsutveckling utifrån Eriksons kristeorier och Marcias identitetsstatusar, samtidigt som vi kopplar detta till hjärnans mognad, särskilt pannlobernas utveckling som påverkar impulskontroll och riskbedömning.
Eleverna debatterar om sociala medier främst är ett verktyg för att utforska sin identitet eller om de skapar en destruktiv normering. De måste använda begrepp som 'spegeljaget' och 'social jämförelse' i sina argument.
I smågrupper granskar eleverna artiklar om ungdomar och riskbeteenden (t.ex. i trafiken eller vid festande). De ska förklara beteendet utifrån neuropsykologi och obalansen mellan belöningssystemet och pannloben.
Vilken roll spelar hjärnans mognad för riskbeteenden?
Eleverna skapar fiktiva profiler som representerar de fyra statusarna: identitetsdiffussion, moratorium, förutfattad identitet och uppnådd identitet. De går runt och analyserar profilerna för att se hur kris och åtagande tar sig uttryck.
Att tonårstiden måste vara en period av extrem storm och katastrof.
Även om det är en tid av förändring, går de flesta genom tonåren utan stora kriser. Genom att diskutera statistik och normalfördelning kan eleverna få en mer balanserad bild av ungdomstiden.
Att hjärnan är färdigutvecklad vid 18 års ålder.
Pannloberna, som styr planering och impulskontroll, mognar ofta inte förrän i 25-årsåldern. Genom att visualisera hjärnans utvecklingskurva förstår eleverna varför unga vuxna fortfarande kan ha svårt med långsiktiga beslut.