Skip to content
Naturvetenskap · Årskurs 3

Idéer för aktivt lärande

Naturkatastrofer

Naturkatastrofer är abstrakta och komplexa fenomen för elever i årskurs 3. Genom konkreta, sinnliga aktiviteter som modellering och experiment kan eleverna uppleva de dynamiska processer som skapar jordbävningar, vulkaner och tsunamis. Aktivt arbete gör att abstrakta idéer som tektoniska plattor och magmaflöden blir begripliga och minnesvärda.

Skolverket KursplanerLgr22: Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandraLgr22: Berättelser om äldre tiders naturvetenskap
25–40 minPar → Hela klassen4 aktiviteter

Aktivitet 01

Utomhusutforskning30 min · Smågrupper

Modellering: Jordbävningssimulator

Lägg gelatin i en bricka som jordskorpa, placera byggnader av lego ovanpå. Skaka brickan försiktigt för att simulera plattornas rörelser och observera hur byggnaderna påverkas. Eleverna ritar och beskriver skillnader mellan olika skakningsstyrkor.

Förklara hur en jordbävning uppstår.

HandledningstipsUnder Jordbävningssimulatorn, be eleverna att observera hur gelatinets skakningar skiljer sig åt beroende på hur de drar i duken, och koppla det till hur spänningar släpps vid en riktig jordbävning.

Vad att leta efterGe varje elev ett kort med en bild av antingen en jordbävning, ett vulkanutbrott eller en tsunami. Be dem skriva en mening som förklarar vad som orsakar katastrofen och en mening om en möjlig konsekvens.

MinnasFörståAnalyseraSocial MedvetenhetSjälvkännedomBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion

Aktivitet 02

Utomhusutforskning25 min · Par

Experiment: Vulkanutbrott

Blanda bikarbonat i en flaska som vulkan, häll i vinäger för att skapa utbrott med skum. Mät höjden på skummet och diskutera likheter med riktiga vulkaner. Grupperna testar olika mängder för att se effekter på 'lavaströmmen'.

Analysera konsekvenserna av ett vulkanutbrott.

HandledningstipsUnder Vulkanutbrottsexperimentet, uppmana eleverna att jämföra sina utbrott med varandra och diskutera varför vissa utbrott är mer explosiva än andra.

Vad att leta efterStäll en fråga till klassen: 'Om du bodde nära en aktiv vulkan, vad skulle du vara mest orolig för och varför?' Låt eleverna svara genom att räcka upp handen eller skriva ner sitt svar på en lapp.

MinnasFörståAnalyseraSocial MedvetenhetSjälvkännedomBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion

Aktivitet 03

Simuleringsövning35 min · Smågrupper

Simuleringsövning: Tsunamivåg

Fyll en lång bricka med vatten, skapa en 'jordbävning' genom att lyfta ena änden snabbt. Observera vågornas spridning mot 'kust' med små figurer. Eleverna mäter vågens höjd och hastighet med linjal och stopwatch.

Jämför olika typer av naturkatastrofer och deras effekter.

HandledningstipsUnder Tsunamivågssimuleringen, låt eleverna mäta vågornas höjd och längd och diskutera hur detta skiljer sig från vanliga vågor från vind.

Vad att leta efterInled en klassdiskussion med frågan: 'Hur kan vi lära oss av gamla naturkatastrofer, som Lissabonjordbävningen 1755, för att skydda oss bättre idag?' Fokusera på hur kunskap från historien hjälper oss att förbereda oss.

TillämpaAnalyseraUtvärderaSkapaSocial MedvetenhetBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion

Aktivitet 04

Utomhusutforskning40 min · Hela klassen

Jämförelse: Katastrofkort

Dela ut kort med fakta om varje katastrof. I grupper sorterar eleverna efter orsak, effekt och förebyggande. Presentera för klassen och diskutera gemensamma drag.

Förklara hur en jordbävning uppstår.

HandledningstipsUnder Katastrofkort, ge eleverna tid att noggrant läsa och jämföra korten för att identifiera gemensamma drag och skillnader mellan katastroferna.

Vad att leta efterGe varje elev ett kort med en bild av antingen en jordbävning, ett vulkanutbrott eller en tsunami. Be dem skriva en mening som förklarar vad som orsakar katastrofen och en mening om en möjlig konsekvens.

MinnasFörståAnalyseraSocial MedvetenhetSjälvkännedomBeslutsfattande
Skapa en komplett lektion

Mallar

Mallar som passar dessa aktiviteter i Naturvetenskap

Använd, redigera, skriv ut eller dela.

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Fokusera på att göra processerna synliga och begripliga genom konkreta aktiviteter snarare än teoretiska förklaringar. Använd vardagliga material som gelatin, bakpulver och vatten för att illustrera komplexa naturfenomen. Undvik att fördjupa er i detaljer om plattektonik eller magmaflöden innan eleverna har upplevt fenomenen själv. Låt eleverna först observera, sedan diskutera och slutligen formulera egna förklaringar. Koppla till elevernas egna erfarenheter av väder och natur för att skapa meningsfulla samband.

Eleverna kan förklara med egna ord hur jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamis uppstår och koppla dessa processer till konkreta observationer från aktiviteterna. De skildrar dessutom skillnader och likheter mellan katastroferna och resonerar om orsaker och konsekvenser på ett sätt som visar förståelse för samband.


Se upp för dessa missuppfattningar

  • Under Jordbävningssimulatorn, lyssna efter elever som säger att jordbävningar orsakas av djur eller gudars ilska. Korrigera genom att uppmana dem att observera hur gelatinets skakningar skapas av plattornas rörelser och diskutera att det är en naturlig process.

    Under Jordbävningssimulatorn, peka eleverna mot hur gelatinets skakningar skiljer sig från oregelbundna skakningar och koppla det till hur spänningar släpps vid en riktig jordbävning längs en felbrytning.

  • Under Vulkanutbrottsexperimentet, notera elever som tror att alla vulkanutbrott är lika destruktiva. Rätta genom att jämföra utbrottens styrka och diskutera hur vissa vulkaner kan skapa bördig jord.

    Under Vulkanutbrottsexperimentet, uppmana eleverna att jämföra sina utbrott och diskutera varför vissa är mer explosiva samtidigt som de påminner om att lava också kan skapa ny mark som är bra för växter.

  • Under Tsunamivågssimuleringen, lyssna efter elever som tror att tsunamis orsakas av vanliga stormar. Korrigera genom att fråga dem om vågornas storlek och hastighet och jämföra med vindvågor.

    Under Tsunamivågssimuleringen, be eleverna att observera hur vågorna skapas av en plötslig förskjutning under vattnet och diskutera hur detta skiljer sig från vågor som skapas av vind.


Metoder som används i denna översikt