Minne och glömska i historienAktiviteter & undervisningsstrategier
Aktivt lärande fungerar särskilt väl här eftersom minne och glömska formas i möten mellan perspektiv, inte i enskilda fakta. Genom att arbeta med konkreta exempel och uppgifter kopplade till elevernas vardag synliggörs hur historieskrivning är en aktiv process, inte en statisk sanning.
Lärandemål
- 1Analysera hur nationella minnesdagar och monument aktivt bidrar till att forma och upprätthålla ett kollektivt historiskt minne i Sverige.
- 2Förklara varför vissa historiska händelser, som exempelvis Förintelsen eller andra världskrigets slut, lyfts fram i det kollektiva minnet medan andra, som arbetarrörelsens tidiga kamper, tenderar att glömmas bort.
- 3Bedöma hur olika gruppers perspektiv, såsom majoritetssamhällets och minoriteternas, påverkar hur historia minns och berättas i officiella och alternativa medier.
- 4Jämföra officiella historiska narrativ med alternativa berättelser för att identifiera maktstrukturer och värderingar som ligger bakom historiebruket.
Vill du en komplett lektionsplan med dessa mål? Skapa ett uppdrag →
Gruppdiskussion: Minnesdagar i fokus
Dela in eleverna i små grupper och ge varje grupp en svensk minnesdag, som Förintelsens minne. Låt dem undersöka officiella beskrivningar och alternativa perspektiv från källor. Grupperna presenterar vad som minns och varför, följt av helklassdiskussion.
Förberedelse & detaljer
Analysera hur nationella minnesdagar och monument bidrar till att forma kollektivt minne.
Handledningstips: Under gruppdiskussionen: Ställ öppna frågor som 'Vem bestämmer vilka minnen som lyfts fram?' och ge eleverna tid att lyssna på varandras perspektiv innan de besvarar.
Setup: Stor väggyta täckt med papper, eller flera skrivtavlor
Materials: Täckpapper eller stora blädderblocksark, Markers, färgpennor, post-it-lappar, Frågeställningar för de olika sektionerna
Rollspel: Olika röster
Eleverna axlar roller som historiker, politiker och minoritetsrepresentanter kring en händelse som samernas historia. De skapar korta presentationer om vad som bör minnas. Avsluta med röstning och reflektion över påverkan.
Förberedelse & detaljer
Förklara varför vissa historiska händelser lyfts fram medan andra glöms bort.
Handledningstips: Under perspektivrollspelet: Ge varje grupp tydliga roller och en begränsad tid att förbereda sina argument, så att eleverna känner sig trygga men utmanade.
Setup: Öppen yta eller ommöblerade bänkar anpassade för scenariot
Materials: Rollkort med bakgrund och mål, Instruktioner för scenariot
Minnesmonument-analys: Fältarbete
Besök eller virtuellt utforska ett monument som Karl XII-statyn. Elever noterar symboler och sammanfattar i par vad det förmedlar. Jämför med glömda händelser genom research och diskutera i helklass.
Förberedelse & detaljer
Bedöm hur olika gruppers perspektiv påverkar hur historia minns och berättas.
Handledningstips: Under minnesmonument-analysen: Be eleverna fotografera monumentet ur olika vinklar och notera detaljer de annars kanske missar, exempelvis materialval eller placering.
Setup: Stor väggyta täckt med papper, eller flera skrivtavlor
Materials: Täckpapper eller stora blädderblocksark, Markers, färgpennor, post-it-lappar, Frågeställningar för de olika sektionerna
Källkarta: Vad glöms?
Individuellt ritar elever en karta över svensk historia och markerar minnesvärda och glömda händelser. I små grupper utbyter de kartor och argumenterar för varför valen skiljer sig.
Förberedelse & detaljer
Analysera hur nationella minnesdagar och monument bidrar till att forma kollektivt minne.
Handledningstips: Under källkarta-aktiviteten: Uppmuntra eleverna att leta efter mönster i vad som syns och inte syns i källorna, snarare än att bara lista fakta.
Setup: Stor väggyta täckt med papper, eller flera skrivtavlor
Materials: Täckpapper eller stora blädderblocksark, Markers, färgpennor, post-it-lappar, Frågeställningar för de olika sektionerna
Att undervisa detta ämne
Börja med att tydliggöra för eleverna att historia aldrig är neutral – alla källor och berättelser är formade av val och perspektiv. Undvik att presentera minne och glömska som abstrakta begrepp; gör dem konkreta genom att arbeta med elevernas egna erfarenheter och lokala exempel. Använd forskning om kollektivt minne, som exempelvis Aleida Assmanns arbete, för att visa hur minnespraktiker fungerar i samhället.
Vad du kan förvänta dig
Eleverna visar förståelse genom att identifiera urval och perspektiv i historiska narrativ och reflekterar över vilka grupper som syns respektive osynliggörs. De kan också argumentera för hur minnespraktiker formar kollektivt minne och hur makt spelar in.
De här aktiviteterna är en startpunkt. Det fullständiga uppdraget är upplevelsen.
- Komplett handledningsmanuskript med lärardialoger
- Utskriftsklart elevmaterial, redo för klassrummet
- Differentieringsstrategier för varje typ av elev
Se upp för dessa missuppfattningar
Vanlig missuppfattningUnder gruppdiskussionen 'Minnesdagar i fokus', lyssna efter uttalanden som 'Det finns bara en korrekt version av historien'.
Vad man ska lära ut istället
Avbryt och fråga gruppen: 'Vilka källor eller perspektiv har vi sett som stödjer det påståendet? Hur kan vi förstå att andra källor visar något annat?' Uppmuntra eleverna att jämföra officiella minnesdagar med alternativa berättelser, som minnesceremonier för kolonialismens offer.
Vanlig missuppfattningUnder perspektivrollspelet 'Olika röster', hävdar elever att monument 'bara berättar sanningen' eftersom de är officiella.
Vad man ska lära ut istället
Fråga eleverna: 'Vilka grupper får sina röster hörda i det här narrativet? Vilka röster saknas?' Låt dem undersöka monumentets kontext, som dess tillkomsthistoria och vem som beslutade om dess utformning.
Vanlig missuppfattningUnder källkarta-aktiviteten 'Vad glöms?', förklarar elever glömska med 'Det var för länge sedan, så det har glömts bort'.
Vad man ska lära ut istället
Peka på källorna och fråga: 'Vilka grupper har aktivt valt att inte minnas denna händelse? Varför?' Uppmuntra eleverna att undersöka maktrelationer genom att jämföra officiella källor med alternativa berättelser.
Bedömningsidéer
Under gruppdiskussionen 'Minnesdagar i fokus', be eleverna att presentera sina slutsatser om hur olika minnesdagar framställer historia. Lyssna efter om de använder specifika exempel från källorna och om de reflekterar över vilka grupper som inkluderas eller exkluderas.
Efter minnesmonument-analysen 'Fältarbete', låt eleverna skriva ner tre saker de lärt sig om hur monument formar minne och en fråga de fortfarande har. Bedöm om de kan identifiera urval, symboler och alternativa berättelser.
Under perspektivrollspelet 'Olika röster', ställ en fråga till eleverna: 'Vilket perspektiv var svårast att förhålla sig till och varför?' Deras svar visar om de förstått hur makt och perspektiv formar historieskrivning.
Fördjupning & stöd
- Challenge: Be eleverna undersöka hur en specifik minnesdag har förändrats över tid genom att jämföra officiella texter från olika årtionden.
- Scaffolding: Ge eleverna en mall att fylla i under rollspelet där de strukturerar sina argument och motargument utifrån källor.
- Deeper exploration: Låt eleverna skapa en egen minnesplats eller ceremoni för en händelse eller grupp som de tycker glömts bort, och presentera den för klassen.
Nyckelbegrepp
| Kollektivt minne | Den gemensamma uppfattningen om det förflutna som delas av en grupp, till exempel ett samhälle eller en nation. Det formas genom berättelser, symboler och traditioner. |
| Historiebruk | Hur historia används i samtiden, antingen medvetet eller omedvetet, för att skapa mening, identitet eller legitimitet. Det kan handla om allt från nationella minnesceremonier till politiska argument. |
| Narrativ | En berättelse eller en framställning av händelser som skapar en sammanhängande bild av det förflutna. Historiska narrativ kan vara formade av specifika syften och perspektiv. |
| Monument | Fysiska byggnadsverk eller konstverk som rest för att hedra en person, en händelse eller ett minne. Monument spelar en viktig roll i att synliggöra och bevara det kollektiva minnet. |
| Minnesdag | En särskilt utsedd dag för att uppmärksamma och minnas en specifik historisk händelse eller grupp av människor. Minnesdagar syftar ofta till att reflektera över det förflutna och dess betydelse för nutiden. |
Föreslagen metodik
Planeringsmallar för Revolutionernas och industrialiseringens tidsålder
SO
En SO-mall utformad för källanalys, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Innehåller delar för dokumentbaserade aktiviteter, diskussion och perspektivtagande.
EnhetsplanerareSO-arbetsområde
Planera ett SO-arbetsområde byggt på primärkällor, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Elever analyserar bevis och formulerar välgrundade ståndpunkter i historiska och samtida frågor.
BedömningsmatrisSO-matris
Skapa en bedömningsmatris för källbaserade uppgifter, historiska argumentationer, redovisningar eller diskussioner, som bedömer historiskt tänkande, källanvändning och förmåga att se flera perspektiv.
Mer i Källkritik och historiebruk
Introduktion till källkritik
Eleverna lär sig grundläggande principer för källkritik: äkthet, tid, beroende och tendens.
2 methodologies
Analys av historiska källor
Eleverna tillämpar källkritiska metoder på olika typer av källor från 1700- och 1800-talet.
2 methodologies
Historiebruk i praktiken
Eleverna undersöker hur historia används och missbrukas i olika sammanhang, t.ex. i politik, media och populärkultur.
2 methodologies
Redo att undervisa Minne och glömska i historien?
Skapa ett komplett uppdrag med allt du behöver
Skapa ett uppdrag