Hoppa till innehållet
Bild · Årskurs 3 · Färg, form och fantasi · Hösttermin

Textur: Ytans känsla

Eleverna utforskar hur man kan skapa olika texturer i en bild, både visuellt och taktilt, med olika material och tekniker.

Skolverket KursplanerLgr22:BI:C:1Lgr22:BI:C:2

Om detta ämne

Textur handlar om ytans känsla i en bild, både visuellt och taktilt. I årskurs 3 utforskar eleverna hur olika material och tekniker skapar texturer. De lär sig att en slät yta kan se sträv ut genom streck, prickar och skrafferingar i teckningar. Praktiska övningar med sandpapper, ull och lera visar skillnaden mellan hur något ser ut och känns. Detta kopplar direkt till Lgr22:BI:C:1 och BI:C:2, där elever skapar bilder, kommunicerar idéer och analyserar uttryck.

Inom enheten Färg, form och fantasi stärker textur elevernas förmåga att använda bildspråk medvetet. De jämför materialens egenskaper och designar bilder där textur dominerar. Detta utvecklar observation, experimentering och kritiskt tänkande, grundläggande för konstnärligt skapande. Elever reflekterar över hur textur förmedlar känsla och berättelse i konstverk.

Aktivt lärande passar utmärkt för textur eftersom eleverna direkt upplever skillnaden mellan visuell och taktil känsla genom att röra och se. Hands-on aktiviteter gör abstrakta begrepp konkreta, ökar engagemanget och hjälper elever att koppla teori till praktik på ett bestående sätt.

Nyckelfrågor

  1. Hur kan man förklara hur en slät yta kan se sträv ut i en teckning?
  2. Jämför hur olika material kan användas för att skapa taktil textur i ett konstverk.
  3. Designa en bild där textur är det primära uttrycksmedlet.

Lärandemål

  • Skapa bilder som visuellt representerar taktil textur med hjälp av olika linjetyper och skuggning.
  • Jämföra hur olika material, som sandpapper och ull, ger olika taktila upplevelser och visuella effekter i ett konstverk.
  • Beskriva hur konstnärer kan använda textur för att förmedla känslor eller skapa en specifik stämning i sina verk.
  • Designa en bild där textur är det primära uttrycksmedlet för att berätta en historia eller kommunicera ett budskap.

Innan du börjar

Grundläggande teckningstekniker: Linje och form

Varför: Eleverna behöver ha grundläggande kunskaper om hur man använder linjer för att bygga upp former innan de kan utforska hur linjer kan skapa textur.

Färg och dess egenskaper

Varför: Förståelse för hur färger kan användas för att skapa djup och skuggning är en bra grund för att förstå hur färg kan bidra till visuell textur.

Nyckelbegrepp

TexturYtans känsla eller utseende, hur något känns eller ser ut att kännas. Det kan vara både taktilt (vad man känner med handen) och visuellt (vad man ser).
Taktil texturDen känsla som uppstår när man rör vid en yta, till exempel hur sträv, slät, mjuk eller hård den är.
Visuell texturHur en yta ser ut att vara, även om den i verkligheten är slät. Konstnärer kan skapa illusionen av textur med hjälp av linjer, prickar och färger.
SkrafferingEn teckningsteknik där man använder parallella linjer för att skapa skuggning och ge en känsla av volym eller textur, som till exempel hur något kan se strävt ut.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningTextur handlar bara om grova ytor som känns ojämna.

Vad man ska lära ut istället

Textur kan vara slät eller mjuk, både visuellt och taktilt. Aktiva övningar med olika material visar variationen. Elever upptäcker genom beröring och ritning att fina linjer skapar subtil textur, vilket korrigerar ensidiga föreställningar.

Vanlig missuppfattningEn slät yta kan aldrig se sträv ut i en bild.

Vad man ska lära ut istället

Visuell textur luras ögat med tekniker som skraffering. Praktiska ritövningar i par hjälper elever att experimentera och jämföra, så de förstår illusionen. Diskussioner stärker analysförmågan.

Vanlig missuppfattningAlla material ger samma textur.

Vad man ska lära ut istället

Olika material har unika egenskaper. Stationer med materialjakt låter elever jämföra direkt. Detta aktiva tillvägagångssätt bygger förståelse för val av verktyg i skapande.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Inom möbeldesign används kunskap om textur för att välja material som ger önskad känsla och utseende, från sammetslena soffor till grova träbord. Texturen påverkar både komfort och estetik.
  • Skulptörer och keramiker arbetar direkt med taktil textur. De formar lera eller sten för att skapa ytor som känns på ett visst sätt, vilket är avgörande för hur betraktaren upplever konstverket på nära håll.
  • Inom spelutveckling och film skapas visuella texturer för digitala miljöer och karaktärer. Dessa texturer ger objekt en trovärdighet och känsla av materialitet, som hur metall ser kall och slät ut eller hur sten ser grov och tung ut.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna ett litet papper där de får rita en bild av en yta som ser sträv ut, men som i verkligheten är slät. De ska använda minst två olika tekniker (t.ex. skraffering, prickar) och skriva en mening om hur de skapade den visuella texturen.

Diskussionsfråga

Visa två bilder där textur används på olika sätt, till exempel en målning med tjock färg och en teckning med fin skraffering. Ställ frågor som: 'Hur känns dessa ytor att röra vid, baserat på hur de ser ut?', 'Vilken känsla förmedlar texturerna i varje bild?'

Snabbkontroll

Be eleverna samla tre olika material från klassrummet eller hemifrån som har tydlig taktil textur (t.ex. ett löv, en bit tyg, sandpapper). Låt dem sedan visa och beskriva för en kamrat hur materialen känns och ser ut.

Vanliga frågor

Hur skapar man visuell textur i teckningar?
Använd streck, prickar och skrafferingar för att ge slata ytor en sträv känsla. Rita samma motiv med olika penntryck och vinklar, låt elever jämföra effekterna. Koppla till känsla genom att elever beskriver vad de ser, det stärker kommunikationen i Lgr22:BI:C:2. Praktik gör tekniken minnesvärd.
Vilka material passar för taktil textur?
Välj sandpapper för strävt, ull för fluffigt, lera för ojämnt och siden för slätt. Elever testar i kollage och reflekterar över hur material påverkar känslan. Detta följer Lgr22:BI:C:1 genom experimentellt skapande. Variera för att täcka nyckelbegrepp.
Hur kan aktivt lärande hjälpa elever förstå textur?
Aktiva metoder som materialjakt och kollage gör textur konkret genom beröring och skapande. Elever experimenterar, diskuterar och reflekterar, vilket kopplar visuellt till taktilt. Detta ökar engagemanget, minskar missförstånd och utvecklar analys per Lgr22. Hands-on leder till djupare förståelse än passiv undervisning.
Hur kopplar textur till läroplanen i årskurs 3?
Textur uppfyller Lgr22:BI:C:1 genom skapande med material och BI:C:2 via analys av uttryck. Elever designar bilder och förklarar val, tränar kommunikation. Aktiviteter som designutmaning integrerar allt, bygger självständighet och estetisk medvetenhet för framtida progression.