Planeringsmall för SEL-arbetsområde

Planera ett arbetsområde för socialt och emotionellt lärande som utvecklar CASEL-kompetenser genom strukturerad reflektion, gemensskapsbyggande aktiviteter och övning integrerad i vardagen i klassrummet.

Socialt och emotionellt lärandeLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.9|719+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid skapandet av ett dedikerat SEL-arbetsområde utifrån CASEL-ramverket
  • När elever behöver explicit träning i självreglering, konflikthantering eller empati
  • Vid läsårsstart för att bygga klassgemenskap och etablera trygga normer
  • Som svar på specifika sociala utmaningar eller konflikter i elevgruppen
  • När SEL ska integreras i ämnesundervisningen på en övergripande nivå

Mallens sektioner

Identifiera vilken huvudkompetens som är i fokus och skriv tydliga lärandemål.

Primär CASEL-kompetens (t.ex. självreglering eller social medvetenhet):

Sekundära kompetenser:

Arbetsområdets tidsram:

Lärandemål (vilka specifika färdigheter ska utvecklas?):

Koppling till läroplanen (Lgr22):

Planera aktiviteter som bygger tillit och ett positivt relationellt klimat: grunden för allt SEL-arbete.

Sammanhållningsövningar och relationsbyggande:

Plan för gemensamma ordningsregler och normer:

Protokoll för klassråd eller samlingar:

Rutiner för inkludering och tillhörighet:

Planera lektioner där du direkt lär ut mål-färdigheten med exempel, modellering och vägledd övning.

Färdighet (namn, definition, exempel och motexempel):

Lektionsplan för direkt undervisning:

Modellering (tänka högt-strategi):

Vägledd gruppaktivitet:

Självständig övning:

Planera strukturerade tillfällen för eleverna att reflektera över och öva färdigheten i verkliga eller simulerade situationer.

Reflektionsrutiner (loggbok, samtal i par, cirkel):

Rollspel eller simuleringsövningar:

Verkliga situationer att tillämpa färdigheten i (raster, grupparbeten):

Reflektionsfrågor:

Planera hur du följer upp utvecklingen genom observationer, reflektioner och elevernas självskattning.

Plan för formativa observationer:

Verktyg för elevens självskattning:

Tecken på utveckling (vad letar du efter i vardagen?):

Summativ reflektionsuppgift eller portfolio:

Planera hur färdigheten förstärks i de teoretiska ämnena, inte bara under specifika SEL-pass.

Integration i skolämnen (vilka ämnen och hur):

Dagliga rutiner som förstärker färdigheten:

Koppling till skolans värdegrundsarbete:

Kommunikation med vårdnadshavare:

Flips perspektiv

SEL-arbetsområden fungerar när de bygger färdigheter som eleverna faktiskt kan använda, inte bara prata om, och när dessa övas i skolans verkliga sammanhang. Denna mall hjälper dig att designa ett område som lär ut CASEL-kompetenser explicit samtidigt som du bygger den tillit som gör övningen meningsfull.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Socialt och emotionellt lärande

Tillämpa SEL-arbetsområde genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter Socialt och emotionellt lärandes unika innehållskrav.

Om SEL-arbetsområde-ramverket

Socialt och emotionellt lärande (SEL) är som mest effektivt när det inte ses som ett separat ämne, utan som ett sätt att bedriva skola genom rutiner, relationer och kultur. Ett väl utformat SEL-arbetsområde skapar utrymme för explicit färdighetsträning samtidigt som dessa förmågor modelleras och praktiseras i klassens dagliga arbete.

De fem CASEL-kompetenserna: Självmedvetenhet, självreglering, social medvetenhet, relationsfärdigheter och ansvarsfullt beslutsfattande. Dessa kompetenser samverkar och förstärker varandra. Ett arbetsområde fokuserar ofta på en eller två huvudkompetenser men berör de andra löpande.

SEL handlar om färdigheter, inte bara känslor: En vanlig missuppfattning är att SEL bara är ”känsloprat” i ring. Genuint SEL handlar om kompetensutveckling: eleverna lär sig specifika, överförbara strategier (identifiera triggers, reglera responser, perspektivtagande, konflikthantering) och övar på dem i verkliga situationer.

Integration och explicit undervisning: SEL fungerar bäst när man kombinerar explicit undervisning (att lära ut färdigheten direkt med exempel) med integration (att tillämpa färdigheten i akademiska och sociala sammanhang under hela dagen). En fristående lektion som saknar koppling till vardagen i skolan förändrar sällan beteenden.

Traumamedvetet förhållningssätt: Planeringen bör utgå från att vissa elever navigerar i svåra omständigheter. Aktiviteter bör vara frivilliga vid personliga avslöjanden, normalisera ett brett spektrum av känslor och betona elevens styrkor och agens.

Bygg på relationer: Den viktigaste faktorn för framgångsrikt SEL är kvaliteten på relationerna mellan lärare och elev samt elever emellan. Ett arbetsområde som bygger gemenskap och tillit samtidigt som färdigheter tränas är långt mer effektivt än att leverera innehåll isolerat från klassrumsklimatet.

Tematiskt arbetsområde

Organisera flera veckors undervisning kring ett centralt tema eller en bärande fråga som löper genom texter, ämnen och verkliga situationer. Elever bygger bestående förståelse när de möter samma idéer i skiftande sammanhang.

Baklänges planeringsarbete

Planera arbetsområdet från det förväntade resultatet. Kunskapsmålen fastläggs först, sedan bedömningsformer och slutligen lektionssekvensen. Varje lektion bidrar från dag ett mot ett tydligt mål.

Lågstadiearbetsområde

Utformat för lågstadiet med korta, upprepbara cykler, högläsning som lärandeverktyg, konkreta erfarenheter och förutsägbara rutiner. Yngre elever behöver struktur innan abstraktion får fotfäste.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

Ett arbetsområde ger dedikerad tid för explicit undervisning där färdigheten lärs ut direkt med exempel och modellering. Integration innebär att dessa färdigheter sedan förstärks i alla ämnen under hela året. Båda behövs för att nå resultat.
Bedöm färdighetsutveckling genom observation och reflektion kring agerande, inte genom personliga bekännelser. Elever kan självskatta sin användning av en strategi (t.ex. ”jag använde en lugnande teknik idag”) utan att dela privata detaljer.
Motstånd är ofta ett tecken på bristande trygghet eller att aktiviteten inte matchar elevernas behov. Sänk de personliga insatserna genom att använda hypotetiska scenarier, öka valfriheten och se över om klassklimatet är redo för övningens nivå.
Ha en plan klar. Vet vilka ämnen som kan komma upp, ha protokoll för allvarliga avslöjanden (anmälningsplikt) och var beredd att säga: ”Det där är viktigt, låt oss prata mer om det efter lektionen” för att skydda eleven inför gruppen.
Nästan alla skoluppgifter har en SEL-dimension. Uthållighet vid svåra mattetal (självreglering), samarbete i grupparbeten (relationsfärdigheter) och perspektivtagande i historia (social medvetenhet) är naturliga beröringspunkter.
Aktivt lärande och SEL förstärker varandra naturligt. När elever samarbetar i en debatt eller förhandlar roller i en simulering övar de relationsfärdigheter i verkliga sammanhang. Flip-uppdrag är strukturerade aktiviteter som kräver kommunikation och gemensamt beslutsfattande. Genom att använda Flip inom ett SEL-arbetsområde får eleverna autentiska möjligheter att praktisera just de kompetenser som undervisningen handlar om.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →