Klimat och miljö i vår närhet · Vårterminen

Klimatförändringar i Norden

En introduktion till hur ett varmare klimat påverkar naturen och människorna i vår del av världen.

Om detta ämne

Klimatförändringar i Norden är ett högaktuellt ämne som påverkar elevernas framtid direkt. I årskurs 4 lär de sig hur den globala uppvärmningen får specifika konsekvenser i vår del av världen, som kortare vintrar, mer extremväder och förändrade livsvillkor för djur och växter. De utforskar hur smältande glaciärer i fjällen och stigande havsnivåer påverkar både natur och städer. Detta kopplar till kursplanens krav på att förstå miljöfrågor ur ett geografiskt perspektiv.

Undervisningen tar också upp hur vi i Norden kan anpassa oss till förändringarna, till exempel genom att bygga skydd mot översvämningar eller skydda hotade arter. Eleverna får reflektera över sitt eget och samhällets ansvar för att minska utsläppen. Ämnet bjuder in till diskussioner om rättvisa och globalt samarbete, och blir mest begripligt när eleverna får undersöka lokala exempel på klimatförändringar.

Lärandemål

• Analysera hur smältande snö och is påverkar fjällens djurliv, till exempel renens tillgång till föda.
• Designa konkreta strategier för att skydda en svensk stad, som Göteborg eller Malmö, mot stigande havsnivåer och översvämningar.
• Jämföra lokalt och globalt ansvar för att minska klimatförändringarnas effekter med fokus på Norden.
• Förklara hur ett varmare klimat kan leda till mer extremväder i Sverige, såsom kraftigare skyfall eller längre torrperioder.

Innan du börjar

Sveriges natur och geografi

Varför: Eleverna behöver grundläggande kunskap om Sveriges olika landskapstyper, som fjäll, skog och kust, för att förstå hur klimatförändringarna påverkar specifika miljöer.

Väder och vind

Varför: En förståelse för grundläggande väderbegrepp som temperatur, nederbörd och vind är nödvändig för att kunna förstå och diskutera extremväder och klimatförändringar.

Nyckelbegrepp

permafrost	Tjäl, mark som varit frusen i minst två år i följd. När permafrosten tinar kan det påverka byggnader och infrastruktur i norra Sverige.
havsnivåhöjning	En global ökning av den genomsnittliga nivån på världshaven, främst orsakad av smältande isar och termisk expansion av vatten.
extremväder	Väderhändelser som är ovanliga och kraftiga, till exempel långvarig torka, kraftiga regn eller ovanligt höga temperaturer, som blir vanligare vid klimatförändringar.
anpassning	Åtgärder som vidtas för att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter, till exempel att bygga vallar mot havet eller välja grödor som tål torka.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel: Djuren i ett varmare klimat

Eleverna får i uppdrag att undersöka hur ett specifikt nordiskt djur (t.ex. fjällräv eller isbjörn) påverkas när snön smälter tidigare. De presenterar sina fynd för varandra och föreslår sätt att hjälpa djuren.

⏱ 45 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Simuleringsövning: Översvämning i staden

Med hjälp av en modellstad i en låda med sand och vatten får eleverna se vad som händer när vattennivån stiger. De ska sedan samarbeta för att bygga vallar eller kanaler som skyddar husen.

⏱ 50 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Vår framtida vinter

Eleverna funderar på hur deras fritid skulle förändras om det slutade snöa på vintern där de bor. De diskuterar i par vilka aktiviteter som försvinner och vad man skulle kunna göra istället, samt hur det påverkar naturen.

⏱ 20 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Forskare vid SMHI analyserar data om nederbörd och temperatur för att förutsäga framtida klimat i Sverige och ge rekommendationer till kommuner som Kiruna och Umeå för att planera för tjäle och översvämningar.

Skogsbrukare i norra Sverige behöver anpassa sina metoder när vintrarna blir mildare och snötäcket förändras, vilket påverkar vilka trädslag som trivs bäst och hur de skyddas mot nya skadedjur.

Städer som Stockholm och Malmö undersöker och bygger nya skydd, som ökad kapacitet i dagvattensystem och förstärkta kajer, för att hantera riskerna med stigande havsnivåer och kraftigare regn.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Klimatförändringar betyder bara att det blir skönt med varmare somrar.

Vad man ska lära ut istället

Elever ser ofta bara de kortsiktiga fördelarna. Genom att titta på konsekvenser som torka för jordbruket eller nya skadeinsekter i skogen kan de via diskussion förstå att ekosystemen är känsliga för snabba temperaturhöjningar.

Vanlig missuppfattning

Hålet i ozonskiktet orsakar växthuseffekten.

Vad man ska lära ut istället

Detta är en mycket vanlig sammanblandning. Genom att använda enkla diagram som visar hur växthusgaser fungerar som ett täcke runt jorden, kan eleverna via parvis förklaring skilja på de två olika miljöproblemen.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en bild av ett djur som lever i svenska fjällen (t.ex. en fjällräv). Be dem skriva två meningar om hur smältande snö och is kan påverka djuret och dess livsmiljö.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: Vilka åtgärder kan vi som bor i Sverige vidta för att minska vår påverkan på klimatet? Låt eleverna ge konkreta exempel på vad de själva kan göra och vad samhället kan göra, och diskutera sedan varför vissa åtgärder är viktigare än andra.

Snabbkontroll

Visa en bild på en stad vid kusten (t.ex. Göteborg). Fråga eleverna: Vilka risker med klimatförändringar ser ni här? Be dem sedan föreslå en konkret åtgärd som staden kan göra för att minska en av riskerna.

Vanliga frågor

Hur märks klimatförändringarna i Sverige redan nu?

Vi ser att vintrarna blir kortare och att våren kommer tidigare. Det har också blivit vanligare med kraftiga regn som orsakar översvämningar, och extrem värme som kan leda till torka och skogsbränder.

Varför värms Norden upp snabbare än resten av världen?

Det beror bland annat på att när snö och is smälter, blir marken och havet mörkare. Mörka ytor suger åt sig mer värme från solen än vit snö, vilket gör att uppvärmningen går fortare här i norr.

Vilka aktiva strategier fungerar bäst för att lära ut klimatförändringar?

Simuleringar och rollspel där eleverna får lösa konkreta problem, som att klimatsäkra en skolgård, fungerar bäst. Det flyttar fokus från rädsla till handling och hjälper dem att förstå de komplexa sambanden mellan människa och natur.

Vad kan vi göra för att bromsa klimatförändringarna?

Vi kan minska utsläppen genom att åka mer tåg och buss, äta mer mat från växtriket, spara el och köpa färre nya saker. Det viktigaste är att vi samarbetar i hela världen för att ställa om till förnybar energi.