Jordens yttre krafter: Exogena processer · Hösttermin

Istidens spår i landskapet

Vi undersöker hur den senaste istiden har format det nordiska landskapet och vilka spår vi ser idag.

Om detta ämne

Den senaste istiden, Weichsel, har satt djupa spår i det nordiska landskapet och är avgörande för att förstå Sveriges geografi. För elever i årskurs 7 handlar detta om att lära sig läsa av naturen som en historiebok. Vi studerar hur den kilometerstjocka isen slipade hällar, flyttade enorma stenblock och skapade rullstensåsar när den smälte.

Enligt kursplanen ska eleverna känna till spår av istiden och förstå landhöjningen som fortfarande pågår. Detta kopplar också till hur människor har använt landskapet, till exempel varför vi bygger vägar på åsar eller odlar i lerslätter. Genom att undersöka närområdet och använda geografiska källor blir historien levande. Aktiva metoder där eleverna får agera 'landskapsdetektiver' hjälper dem att koppla abstrakta geologiska begrepp till den miljö de ser varje dag.

Lärandemål

• Identifiera minst tre olika landformer som skapats av inlandsisen i det svenska landskapet.
• Förklara hur landhöjningen fortsätter att påverka kustlinjen och bebyggelse i Sverige.
• Analysera sambandet mellan istidens avsmältning och förutsättningarna för jordbruk i olika delar av Norden.
• Jämföra hur inlandsisen har format landskapet i olika regioner av Sverige, till exempel kustland och inland.

Innan du börjar

Grundläggande om Sveriges geografi

Varför: Eleverna behöver en grundläggande kännedom om Sveriges olika landskapstyper för att kunna förstå hur istiden har format dem.

Väder och klimat

Varför: Förståelse för hur vatten cirkulerar och hur temperatur påverkar vatten (is, flytande) är en förutsättning för att greppa avsmältningsprocessen.

Nyckelbegrepp

Rullstensås	En långsmal ås av grus och sand som bildades av smältvatten under inlandsisen.
Morän	Osorterat material som inlandsisen transporterat och lämnat efter sig, ofta kallat 'jordens byggstenar'.
Landhöjning	Den pågående process där landmassan stiger efter att tyngden från inlandsisen försvunnit.
Skärgård	Ett område med många öar och skär, ofta format av inlandsisens erosion och avsättning av material.
Fjord	En djup havsvik som formats av inlandsisens nedskärande i berggrunden.

Idéer för aktivt lärande

Gallergång: Istidens spår

Stationer med bilder på olika landformer (rullstensås, flyttblock, rundhäll, morän). Eleverna ska para ihop bilderna med rätt namn och förklara hur isen skapade just den formen.

⏱ 40 min·Par

Generera uppdrag

Utforskande cirkel: Kartdetektiverna

Eleverna använder topografiska kartor över sin hemort för att identifiera spår av istiden. De letar efter långsmala höjder (åsar) eller områden med många små sjöar och diskuterar sina fynd.

⏱ 45 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Simuleringsövning: Landhöjningen

Använd en svamp som trycks ner av en tyngd i en vattenbehållare. När tyngden (isen) tas bort ser eleverna hur svampen (landmassan) långsamt reser sig igen.

⏱ 20 min·Hela klassen

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Trafikverket använder kunskap om åsar för att planera och bygga vägar, eftersom de ofta erbjuder stabila och högt belägna sträckor som undviker översvämningsrisker.

Kommuner längs Sveriges kust, som exempelvis Göteborg eller Stockholm, måste ta hänsyn till den fortsatta landhöjningen vid planering av ny infrastruktur och byggnation nära havet.

Forskare vid Lantmäteriet mäter regelbundet landhöjningen för att förstå dess påverkan på kartor, sjökort och framtida kustskyddsåtgärder.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Isen var stillastående.

Vad man ska lära ut istället

Inlandsisen fungerade som en gigantisk, långsam flod som ständigt rörde sig utåt från centrum. Genom att titta på isräfflor på rundhällar kan eleverna se isens rörelseriktning.

Vanlig missuppfattning

Istiden tog slut för jättelängesedan och påverkar oss inte idag.

Vad man ska lära ut istället

Landhöjningen pågår fortfarande, särskilt i norra Sverige, och påverkar hamnar och strandlinjer. Dessutom är våra viktigaste dricksvattentäkter ofta belägna i rullstensåsar skapade under istiden.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en karta över ett lokalt område. Be dem identifiera och markera minst två landformer som är spår av istiden och kort förklara hur de bildades. Fråga sedan: Hur tror du landhöjningen påverkar detta område om 100 år?

Snabbkontroll

Ställ frågor som: 'Vad är en rullstensås och hur bildas den?', 'Varför är det viktigt att förstå landhöjningen när man bygger nära kusten?'. Låt eleverna svara muntligt eller skriftligt på små lappar.

Diskussionsfråga

Låt eleverna diskutera i smågrupper: 'Hur har istiden påverkat möjligheterna att bedriva jordbruk i Sverige jämfört med ett land utan istidshistoria? Ge konkreta exempel på jordmån eller terräng som är fördelaktig eller ofördelaktig.'

Vanliga frågor

Hur bildades en rullstensås?

När isen smälte bildades isälvar under isen. Dessa bar med sig sten, grus och sand. Där isälven rann ut i havet sjönk materialet till botten och samlades i långa ryggar. Stenarna slipades runda av det strömmande vattnet.

Vad är landhöjning och varför sker den?

Landhöjning är när jordskorpan långsamt höjer sig efter att ha varit nedtryckt av den tunga inlandsisen. Det fungerar som en skumgummimadrass som sakta återtar sin form när man ställer sig upp.

Varför är det bra att odla på gammal sjöbotten?

När isen smälte avsattes finkornigt material som lera på botten av de dåtida haven och sjöarna. Denna lera är mycket näringsrik och håller vatten bra, vilket gör den till utmärkt jordbruksmark idag.

Hur kan aktiva metoder hjälpa elever att förstå landformer?

Genom att låta eleverna skapa egna modeller av landformer i sand eller lera och sedan 'smälta' is (isbitar med grus i) över dem, får de en visuell och taktil förståelse för sedimentering och avlagring som en lärobokstext har svårt att förmedla.